Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dragkamp om medlemmarna

Konkurrens om medlemmarna i stället för fackliga monopol. Den frågan står i centrum när privattjänstemännens förhandlingskartell PTK den 5 maj beslutar om nya stadgar och nya spelregler för förbunden. Ändringarna som föreslås av kartellens största förbund Sif i samarbete med Ledarna har två orsaker.
Publicerad
Sex nya fackförbund, bland dem LO-facket Seko, har ansökt om medlemskap i PTK, vilket tvingat fram en översyn av stadgarna. Ledarna har bötfällts av PTK-styrelsen för att de rekryterat butikschefer på Lindex, som tillhör HTF:s organisationsområde. Eftersom konkurrens om chefer är en överlevnadsfråga för Ledarna måste fackföreningsrörelsen hitta ett sätt att hantera detta. Ska individen själv få välja fack eller hänvisas till avtalsmonopolen?
Sif var 1997 med om att sparka ut Ledarna ur TCO för brott mot gränsavtal med annat förbund. Året före hade Sif misslyckats med att göra om PTK till ett enda jättefack med 600 000 medlemmar. "Det finns inget mer föraktfullt ur medlemmarnas synpunkt än när flera förbund slåss om deras själar", sa dåvarande Sifordföranden Bo Henning. Nu väljer Sif en annan väg, att öppna för konkurrens förutsatt att förbunden följer fem etiska regler i sin rekrytering.
Ett förbund ska inte aktivt rekrytera anställda som redan är medlemmar i ett annat fack. Stora värvningskampanjer ska meddelas andra förbund i förväg. Ett förbund som lyckas rekrytera ett visst antal medlemmar på ett nytt område ska ha rätt att begära kollektivavtal för dessa, men villkoren får inte dumpas jämfört med redan existerande avtal. Vid konflikt med arbetsgivare ska förbund som inte är direkt inblandat förhålla sig neutralt. Brott mot de etiska reglerna ska kunna straffas med uteslutning ur PTK, en möjlighet som inte finns i dag.
HTF är motståndare till förändringarna. Man befarar att näringslivet ska drabbas av uppslitande konflikter om rätten till avtal. Förhandlingschefen Liisa Ödén Vento skriver i en debattartikel (TCO-tidningen 7/03) att "vi får ett arbetsmarknadens laglösa Vilda Västern där grupp står mot grupp och det är den som drar snabbast som erövrar territoriet". Fackets resurser måste samordnas i stället för att splittras, menar HTF.
Flera kollektivavtal samsas dock redan i dag i många branscher och företag. Sif, Ledarna och civilingenjörerna i CF har egna industriavtal. Facken inom industrin är ett samarbete mellan åtta förbund för tjänstemän och arbetare som bildat front mot arbetsgivare som Verkstadsföreningen.
Carl von Schéele, chefredaktör för HTF:s medlemstidning Lön&jobb,
misstänker att Sifs drivkraft inte bara är att lösa konflikten inom kartellen utan hitta tänkbara medlemmar inom andra områden än industrisektorn. "Den enda del på arbetsmarknaden som växer är den privata tjänstesektorn och det är HTF:s organisationsområde."
Visionen ett företag - ett fack i Sifs idéprogram kan naturligtvis tolkas som att Sif hoppas kunna svälja alla andra förbund och bli ett monopol av f d öststatskaraktär. En långt troligare tolkning är att Sif vill samarbeta med, och ingå allianser med, andra förbund för att så småningom skapa helt nya fackliga organisationer.
Det finns skäl att ta HTF:s oro för ett mer kaotiskt umgänge på arbetsmarknaden på allvar. Samtidigt måste den fackliga strukturen kunna utvecklas. Ledarnas byte av organisationsidé, när gamla Salf gick i graven 1994, skapade ett förändringstryck som PTK:s extrastämma nu har att ta ställning till. HTF kan stjälpa förslaget om man får med sig några av de mindre förbunden. Ett nej innebär dock ingen lösning, inte heller att facklig splittring undviks.
BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.