Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

DO granskar arbetsgivares jämställdhetsarbete

DO inleder en stor granskning av arbetsgivares arbete för jämställda löner. Sammanlagt kommer 470 utvalda företag att synas i sömmarna.
Ola Rennstam Publicerad 8 april 2013, kl 10:48

För fyra år sedan genomförde dåvarande JämO den så kallade Miljongranskningen där 550 arbetsgivares arbete för att uppnå jämställda löner granskades. DO ska nu granska samma arbetsgivare igen.
- Arbetsgivare ska enligt lag ha ett systematiskt arbete för jämställda löner. Nu ska vi följa upp och se att det fortfarande fungerar några år efter Miljongranskningen, säger Peter Tai Christensen, chef för DO:s granskningsenhet.

Enligt lagen ska arbetsgivare med 25 eller fler anställda vart tredje år upprätta en skriftlig handlingsplan för jämställda löner. I planen ska även resultatet av en lönekartläggning redovisas. DO kommer nu att begära in den senaste handlingsplanen för de utvalda arbetsgivarna.
- Arbetsgivarna som ingick i Miljongranskningen har granskats tidigare och vet hur arbetet ska gå till. Genom att begära in handlingsplanerna säkerställer vi att de har fortsatt det arbetet, säger Peter Tai Christensen.

Arbetsgivarna har tre veckor på sig att svara. Ett första resultat från granskningen kommer att vara klart i början av hösten, och granskningen beräknas vara avslutad i slutet av 2013.

Fakta

Miljongranskningen genomfördes av dåvarande JämO åren 2006-2008 och omfattade 550 av de största statliga och privata arbetsgivarna i Sverige.
Miljongranskningen ledde till att 242 arbetsgivare hittade och åtgärdade osakliga löneskillnader för minst 5 246 personer varav 90 procent var kvinnor. Den sammanlagda lönejusteringen uppgick till minst 70,3 miljoner kronor och den genomsnittliga lönejusteringen per person var 1 120 kronor i månaden. 179 arbetsgivare planerade andra åtgärder än lönejusteringar för att främja jämställda löner.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.