Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Diskriminering av deltidare ska stoppas

Publicerad

Deltidsarbetare och visstidsanställda särbehandlas i avtalet om tilläggspension. Men förhandlingarna mellan SAF och PTK har gått på sparlåga. Nu vill regeringen se till att alla anställda får samma villkor.

ITP, industrins och handelns tilläggspension, ska förhandlas om. I flera år har SAF och PTK (privattjänstemannakartellen) diskuterat hur den ska se ut. De har bland annat diskuterat just deltids- och visstidsanställdas rätt till tilläggspension. I dag gör reglerna att den som arbetar mindre än 16 timmar i veckan eller har vikariat på mindre än 11 månader aldrig kommer in i systemet. Det strider mot EU-direktivet att dessa grupper inte får diskrimineras i arbetslivet. För individen kan det handla om så mycket som 15 procent av lönen i extra pension.
- Vi har tyckt hela tiden att vi inte ska ha de här gränserna som utesluter vissa grupper. Men i höstas vid förhandlingarna ansåg alla inblandade att det var bättre med utgångspunkten att ta tag i avtalet i sin helhet, och inte åtgärda de här skrivelserna för sig, säger SIF:s Gunilla Dahmm.
SAF och PTK har misslyckats att enas om vilken typ av ITP-plan man ska ha. Facken vill ha en förmånsbaserad pension, det vill säga att man i förväg vet hur stor andel av lönen som sedan betalas ut i pension. Arbetsgivarna å sin sida vill ha en premiebaserad tilläggspension som utgörs av fastställda premier som arbetsgivaren betalat under yrkeslivet.
Nu har den tidsfrist regeringen gett arbetsmarknadens parter för att nå en pensionsuppgörelse gått ut. Därför förbereder regeringen ett lagförslag som ska ge alla samma rätt till tilläggspension.
- Det kan vara tekniskt svårt att få in korttidsanställd personal i det nuvarande ITP-avtalet, säger Annelie Söderberg, pensionsexpert på PTK.

LINDA SVENSSON© siftidningen 2001

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.