Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Det viktiga är att jag fått tillbaka min heder"

Anders Blomqvist fick sparken för några felstavningar, två privatsamtal från sin arbetstelefon samt för en mängd andra petitesser anställda gör sig skyldiga till dagligen. Nu har han fått upprättelse i Arbetsdomstolen.
Johanna Rovira Publicerad

Händer det att du surfar in på Hemnet under arbetstid för att kolla in lägenheter? Eller besöker du Blocket på företagsdatorn? Anders Blomqvist, som arbetade som koordinator (växeltelefonist åt olika kunder) på företaget iTell i Hofors brukade under dödtiden mellan telefonsamtalen, surfa in på aftonbladet.se för att läsa nyheter. Det blev en av anledningarna till att han fick sparken från företaget. En av många anledningar - han anklagades också för att ha stavat Kallhäll med ett L för lite, för att ha ringt två privatsamtal från sin arbetstelefon och för att ha ätit godis.

Majoriteten av alla anställda gör någon gång någonting som står i strid med företagets policy, om det så är att göra ärenden på arbetstid, facebooka med arbetsdatorn eller nalla frukt ur fruktkorgen. De flesta arbetsgivare brukar se mellan fingrarna på små övertramp, men vill de bli av med en medarbetare kan de naturligtvis dammsuga den anställde och gräva fram skit om vem som helst. Det var det som hände Anders Blomqvist.

Det hade gnisslat redan från första början mellan Anders och en av iTells chefer, men efter att Anders bytt team, blev det bättre och hans provanställning övergick till en fast tjänst 2007. Vid en omorganisation strax inpå hamnade han dock i ett omstuvat team och fick snart klagomål på sin arbetsinsats.

- Jag hade ärvt några kunder vars kundkort var fulla av fel när jag övertog dem. En kund hade uttryckliga instruktioner om att alla som ringde honom måste uppge namn och ärende, och när jag följde de instruktionerna fick jag kritik för det.

När Anders redogör för de saker som han fått klagomål för, framstår det som ganska triviala saker. Det inte svårt att misstänka att det egentligen låg annat bakom missnöjet som riktats mot honom.

- Jag är ganska framåt och brukar säga vad jag tycker och tänker. Dessutom är jag ganska frågvis, för jag vill lära mig saker och ting.

Relationerna mellan Anders och företagsledningen blev ännu mer ansträngda när Anders efter ett lönesamtal förmedlade att han, eftersom han inte fått den lön han begärt, tänkte börja söka andra jobb aktivt. Vid ett förtroligt samtal med en av cheferna framförde han också kritik mot att man tagit avstånd från en medarbetare som misstänktes för att ha försökt få till ett kollektivavtal.

- I en pressrelease som alla anställda förväntades skriva under, stod att vi tog avstånd från kollegan som tagit kontakt med facket i "lönndom". När jag vägrade skriva under blev jag också paria.

- Chefen frågade mig vad jag ansåg och jag svarade öppenhjärtigt att agerandet var förkastligt - för det första kunde ingen veta om det var just hon som kontaktat facket. Och för det andra har vi faktiskt föreningsrätt i det här landet, säger Anders.

Dagen efter det förtroliga samtalet blev Anders inkallad till en annan chef och uppmanad att säga upp sig. Som plåster på såren erbjuds han en månads arbetsfri uppsägningstid. Han tackar nej. Några veckor senare kallas han in igen och blir denna gång uppsagd på grund av ett kundsamtal som tagit några sekunder extra eftersom kunden inte är en av Anders ordinarie.

-  Jag lämnade ifrån mig passerkortet och rensade skåpet, och i den vändan råkade det komma med två pärmar som innehöll utbildningsmaterial som ingen annan kan tänkas bry sig om. Jag tog en ICA-kasse och svepte ner allt som fanns utan att tänka på vad det var. När arbetsgivaren någon tid senare ringde om pärmarna lämnade jag tillbaka dem.

- Jag tog kontakt med dåvarande Sif och blev väl bemött och förhandlingar med företaget inleddes. Men efter två månader förklarade iTell att de hade för avsikt att avskeda mig istället eftersom jag befattat mig med sekretessbelagt material.

Dessutom kom arbetsgivaren med en lång radda anklagelser där alltifrån stavfel och att ha ätit godis på arbetstid till de två privatsamtalen fanns listade.

-  Det fanns ett klart direktiv att man inte fick ringa från sin arbetstelefon, vilket är begripligt, men vid ett tillfälle var jag helt enkelt tvungen att ringa eftersom min medicin tagit slut och jag behövde förnya receptet. Och någon minut då och då, när telefonerna inte ringde, hände det väl att jag gick in på aftonbladet.se, även om det var sagt att man inte fick surfa i privata syften. Men jag använde datorn precis lika mycket som kollegorna och jag känner inte till något företag som har så rigorösa regler.

-  Det värsta påståendet, som jag tog mycket illa vid mig för, fastän jag visste att det inte var sant, var att jag skulle förakta kvinnor. Det är skrattretande eftersom jag och min sambo är aktiva inom kattsporten, säger Anders Blomqvist och smeker en av parets tretton norska skogskatter över den välborstade, glansiga ryggen.

- På kattutställningarna är 99 procent kvinnor, förtydligar Anders sambo Jaana, och Anders är mycket social och utåtriktad.  

Eftersom företaget saknar kollektivavtal lämnade facket in en stämning till tingsrätten, där Anders förlorade. Nästa instans Arbetsdomstolen, underkände dock arbetsgivarens argument för avsked och dömde iTell att betala ut 593 000 i förlorad arbetsinkomst och skadestånd till Anders.

- Det kanske låter förmätet, men pengarna är sekundära, det viktiga är att jag har fått tillbaka min heder. De här tre åren då jag har varit arbetslös har varit otroligt tunga ekonomiskt och hade jag inte fått hjälp av min familj hade jag varit bankrutt. Avskedet har inneburit att jag trots att jag sökt massor med jobb och varit på jättemånga intervjuer aldrig fått tjänsten utan bara luddiga förklaringar.

Till slut fick Anders Blomqvist möjligheten att skola om sig till kyltekniker och i dag har han äntligen fått ett nytt jobb. Och en sudd pengar att betala skulder och rensa upp räkningar med.

- Utan hjälp från facket hade det här aldrig gått. Det finns de som smutskastar facket och menar att det är föråldrat och förlegat, men den dagen det blåser hårt finns det ändå någon som står stadigt på marken, säger Anders Blomqvist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.