SIF-kritik mot kompetensförslag:

De som har störst behov av utbildning kommer inte att kunna använda sig av de kompetenskonton som regeringens utredare föreslår. Det fruktar SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz.

Genom att införa kompetenssparande vill regeringen förstärka kompetensutvecklingen i arbetslivet. Av förslaget som presenterades i dag framgår att alla löntagare och egna företagare ska få spara maximalt ett basbelopp, 37 200 kronor, per år på ett särskilt kompetenskonto.
Den anställde får stor frihet att själv välja vilken utbildning sparandet ska användas till. Å andra sidan är det sannolikt också den anställde som får stå för största delen av kostnaden, eftersom arbetsgivarnas insats är frivillig.
- Det här kan möjligtvis vara ett komplement, men jag tycker inte det löser något problem. De som allra bäst behöver utbildning har inte råd att avsätta pengar, de som har låg utbildning har ofta låg inkomst, säger Mari-Ann Krantz som också menar att det finns andra brister med förslaget.
- Risken är uppenbar att individerna pressas att själv bekosta utbildningar som arbetsgivaren annars skulle ha stått för.
I kalkylerna bakom förslaget förväntas arbetsgivarna stå för en tredjedel av sparandet. Utredaren Lil Ljunggren Lönnberg medger att det finns en risk för att arbetsgivare som hjälper till med sparandet kommer att kräva inflytande över hur pengarna används.
- Vad en arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om styr inte vi över. Men vi hoppas att arbetsgivarna ska se de stora fördelar som finns med systemet.
Enligt Lil Ljunggren Lönnberg visar undersökningar att det är små skillnader mellan hur olika inkomstgrupper ser på kompetenssparandet. De som har lägre inkomster än 18 000 kronor i månaden föreslås också få ett extra bidrag de första åren.
TCO och SACO säger i ett gemensamt pressmeddelande att de är nöjda med förslaget.

Förslaget i korthet:
Ett basbelopp per år (37 200 kronor år 2 000) kan sparas. Såväl den enskilde som arbetsgivaren kan göra insättningar.
Arbetsgivarna får en nedsättning av arbetsgivaravgifterna med tio procentenheter på beloppet som de sätter in på kompetenskontot.
Sparandet är avdragsgillt, först när pengarna används beskattas de. Då utgår en kompetenspremie i form av en skattereduktion, som mest 25 procent av ett basbelopp, 9 425 kronor.
Vilken kompetensutveckling som pengarna ska användas till bestämmer individen själv. Några begränsningar för vad som anses vara kompetensutveckling finns inte och kan omfatta både utbildning och praktik.
För att stimulera kompetenssparandet får personer mellan 30 och 55 år som tjänar under 18 000 kronor i månaden en grundplåt på 2 500 kronor. Individerna och/eller arbetsgivarna måste bidra med lika mycket och sparandet måste påbörjas åren 2002-2004.
Pengar på kompetenskontot som inte förbrukats vid ålderspension kan överföras till pensionssparande eller pensionsförsäkring. Vid uttag för andra ändamål tas en skatt på tre procent ut.
Systemet föreslås träda i kraft 1 januari 2002.

NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 2000