Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Det finns ingen prutmån

Avtalsrörelsen öppnade med ett löneuppror. Inte mot arbetsgivarna, utan mot den plattform som Facken inom industrin (FI) offentliggjorde i november. Tre av Sifs fem branschdelegationer på området kände sig överkörda, när lönekravet 3,9 procent presenterades utan att de fått en chans att påverka.
Publicerad
Produktivitetsökningen i Sverige motiverar ett högre uttag, 5,9 procent, resonerade delegationerna för teknik och teko samt massa och papper. De klagade hos förbundsstyrelsen som sköt upp sitt beslut en vecka. Sedan kunde även Sif ansluta sig till den avtalsplattform som redan godkänts av förbunden CF, IF Metall, Pappers, Livs och Skogs- och träfacket.
Sammanhållningen var räddad och nu gäller det att krama om varandra så att arbetsgivarna inte kan dra fördel av sprickor i den fackliga fronten.
Men förspelet till 2007 års avtalsrörelse reser frågor. Är det meningsfullt att ha branschförhandlingar, om branschdelegationerna inte är med och påverkar de övergripande avtalskraven inom industrin? Toppstyrningen inom Svenskt Näringsliv gör att inte heller arbetsgivarförbunden har ett reellt förhandlingsmandat.
Varför ska sif inordna sig i en avtalssamverkan med LO- och Sacoförbund, om det är det största LO-förbundet, IF Metall, som i praktiken bestämmer löneutrymmet? Sif hade inte tillräckligt inflytande över nivåkravet på 3,9 procent. Visst handlar det om att kompromissa - Sif fick gehör för kravet på kraftigt höjda lägstlöner med 1 400 kronor, där IF Metall var under press från LO att i stället satsa på särskilda kvinnopotter. Men då måste kompromissen vara förankrad i de egna leden.
3,9 procents lönehöjning förefaller vara ett blygsamt krav, när FI i sin egen plattform redovisar att produktivitetsökningen i svensk tillverkningsindustri varit så hög som sju procent per år de senaste åren! Detta faktum plus en inflation på 1-2 procent ger ett utrymme på nära nio procent före avdrag för de investeringar som företagen normalt ska göra för att behålla eller öka konkurrenskraften. När företagen i stället för att investera delar ut vinsterna till direktörer och styrelser och aktieägare i ett oförskämt lättsinne är det mycket begärt att löntagarna ska hålla igen och ta ansvar för samhällsekonomi och affärsutveckling.
Så de upproriska delegationernas krav på knappa sex procent kanske inte var så himmelsskriande höga. I alla fall visar de sju procenten i produktivitetsökning att facken tagit ut för lite de senaste åren. Undra på att man nu vill ta skadan igen!
Misstanken infinner sig dessutom att det LO-dominerade Facken inom industrin med sitt modesta lönekrav på 3,9 procent vill spara en slant åt arbetsgivarna för att få fart på de havererade pensionsförhandlingarna. I så fall får tjänstemännen vara med och betala förbättringarna av industriarbetarnas pensionsvillkor.
Nu gäller det att hålla ihop och visa arbetsgivarna att prutmånen är noll. Facken inom industrin har i nio år levererat ökade reallöner till medlemmarna utan att hota jobben eller spä på inflationen. På företag med större betalningsförmåga än 3,9 procent kan vinstdelning vara ett sätt för de anställda att få ut sin rättmätiga del.
BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.