Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Den svenska modellen utmanas

Nils Karlson, vd för näringslivets forskningsinstitut Ratio, läxade upp TCO-ordföranden Sture Nordh på en debatt om kollektivavtalens framtid:
- Parterna har hittills varit dåliga på att ta sitt ansvar utan statlig inblandning.
Björn Öijer Publicerad 17 oktober 2008, kl 15:51

Debatten hölls i samband med att Ratio avslutade ett flerårigt forskningsprojekt om staten och arbetsmarknaden. I rapportboken "En ny svensk modell" driver Nils Karlson och medförfattaren Henrik Lindberg uppfattningen att 70-talets las och mbl behöver avskaffas eller luckras upp. Samma sak med rätten till fackliga sympatiåtgärder från 1928. Sture Nordh avfärdade nya statliga ingripanden och förespråkade att parterna själva ska reformera modellen.

- Saltsjöbadsavtalet 1928 uppstod under hot om statlig reglering, replikerade Karlson. Parterna tog inte sitt ansvar. Jag tror inte ni klarar det själva nu heller.

Företrädare för fack, arbetsgivare och forskarsamhället diskuterade utmaningarna mot den svenska modellen i form av sjunkande medlemsantal, EG-domar och globalisering.

Rapporterna från Ratio stöder Almegachefen Jonas Miltons idéer om en lokaliserad lönebildning för framför allt tjänstesektorn.

- Arbetsmarknaden är tudelad. Stora sektorer kan tänka sig att lämna den centrala samordningen. Vi vill inte betala mindre i lön lokalt utan rätt lön. Utlandsägda företag vägrar att gå med i en förening som garanterar löneökningar till alla oavsett prestation, sa Jonas Milton.

SACO-ordföranden Anna Ekström berättade att 60 procent av akademikerförbundens medlemmar redan får sina löner satta lokalt.

- Vi har provat systemet i femton år. Största problemet är arbetsgivarna. De vårdar inte processen, kan inte hantera löneprinciperna. Jag ser en risk för "backlash" nu i både privat och offentlig sektor.

Anna Ekström befarar också att Lavaldomen kommer att motverka lokal och individuell lönebildning, eftersom domen kräver centralt fastställda minimilöner i lag eller avtal.

Två oberoende forskare på seminariet, som hölls i Stockholm, var inte ense med Ratioforskarna om att centrala löneavtal är skadliga för sysselsättningen. De trodde inte heller på något snart sönderfall för svenska modellen, om den inte avregleras.

- Problemformuleringen känns lite drastisk mot bakgrund av den positiva bild som rapportförfattarna ger av modellen historiskt sett, sa Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Magnussons professorskollega i arbetsrätt vid samma lärosäte, Jonas Malmberg, var imponerad av det som åstadkommits i partssamarbete de senaste 20 åren:

- Det gäller Industriavtalet, konkurrenskraftiga löner och pensionsuppgörelserna. Vi har anledning att vara stolta. Det är inte bara problem. Stå på er!

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.