Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

De tar strid för ob-ersättning

På statliga Casino Cosmopol arbetar personalen till 70 procent på obekväm arbetstid. Men någon ob-ersättning får de inte. HTF har därför stämt företaget.<br />-Vi går miste om många tusenlappar i månaden, säger Daniel Olivecrona, "floor service manager" på kasinot i Malmö.<br />
Publicerad
HTF har stämt företaget inför arbetsdomstolen och kräver kraftiga skadestånd för medlemmar som arbetar på kvällar och nätter utan ett öre i kompensation för obekväm arbetstid.
Det rör sig om närmare hundra personer på Casino Cosmopol i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Företaget hävdar att ob-ersättningen är inbakad i grundlönen, vilket HTF anser strider mot avtalet.
Vid Lön&jobbs besök en vanlig onsdagseftermiddag är det ganska lugnt på kasinot i Kungsparken i Malmö. Runt poker- och rouletteborden står ett tiotal personer. Vid spelautomaterna längs väggen sitter enstaka spelare och hoppas på lyckan.
Daniel Olivecrona, ordförande i den nybildade HTF-klubben, tar emot i svart tjänstekostym med vit skjorta och röd slips. Han berättar att det på vardagskvällarna brukar trängas hundratals personer här, på helgerna uppemot tusen. Det är på dygnets sena timmar som spelverksamheten lever upp. Och det är då det behövs personal.
Kasinot har öppet från 13.00 till 04.00 varje dag och personalen är i tjänst till 05.00. Daniel arbetar själv för det mesta inte riktigt så sent. Han svarar för ordningen i restaurangdelen och behöver sällan vara kvar till stängning.
Det måste däremot Tina Larsen som är "surveillance officer" och övervakar spelet via monitorer i ett angränsande rum.
- Jag kontrollerar att allt går rätt till vid spelborden, säger hon.
Tina trivs bra på jobbet, men hon tycker att slitet på nätterna borde ge bättre utdelning i lönekuvertet. Hennes arbetspass är antingen 09.00 - 18.30 eller 18.00 - 05.00. Hon har en grundlön på 24500 kronor i månaden och inget ob-tillägg.

Som om vi lurats
Enligt HTF borde Tina ha en ob-ersättning på 6 500 kronor i månaden. Men när hon började på Casino Cosmopol för snart tre år sedan var det aldrig tal om ob. Hon erbjöds en lön som skulle inkludera allt.
- Jag hade inget val. Nu känns det som att vi har blivit lurade. Pengarna struntar jag i, det är mer en prestigesak. Varför ska vi jobba natt och inte få betalt för det, säger hon.
Daniel Olivecrona förklarar att det har gått till på samma sätt för alla HTF-anslutna. Det har varit fråga om "take it or leave it".
I flertalet kollektivavtal kan man avsäga sig ob-ersättning och i stället få en högre lön. Men då ska det i varje enskilt fall prövas om det rör sig om en kvalificerad befattning. Det har inte skett här.
Tina har tidigare arbetat som väktare och Daniel har många år i restaurangbranschen bakom sig. Båda ser ob-ersättning som en självklar del av ett kollektivavtal.
Kristofer Olsson är "floor manager" i spelhallen och borde enligt HTF ha ett ob-tillägg på 8 500 kronor. Men Kristofer är nöjd med sin lön och säger att han inte på egen hand skulle ha tagit strid för ob-tillägget:
- Jag fick gängse startlön, 31500 kronor, när jag började på den här befattningen och ett stort påslag i senaste löneförhandlingen. Jag tycker det är tryggt att veta vad jag tjänar varje månad och skönt att slippa jaga ob och andra tillägg.
Daniel Olivecrona håller inte riktigt med. Han tycker liksom HTF att det ska specificeras hur stor del av lönen som beror på den obekväma arbetstiden. Ob-tillägget är ju en kompensation för att man måste jobba på tider som är slitsamma för hälsan och försvårar ett normalt socialt liv.
Själv har Daniel 25000 kronor i grundlön. Om man drar bort ett normalt ob-tillägg skulle han hamna under 20000 i månadslön och alltså lägre än underställd personal, vilket han anser orimligt.
Vad hoppas du att den här tvisten ska leda till?
- Att vi ska omfattas av HTF:s kollektivavtal och ha rätt till ob-tillägg. Det skulle i så fall innebära en rejäl löneökning för mig och det anser jag mig berättigad till.
Ändå hoppas han på en förlikning mellan parterna:
- Det är olyckligt att det har gått så här långt. Jag hoppas parterna kan komma överens innan det når AD. Det är inte bra reklam för någon av oss att hamna i domstol.

Kvällsjobb ska kosta mer för arbetsgivaren
Är ob-tillägget inbakad i lönen eller inte? Om detta är facket och företaget inte överens. Om den varit inbakad skulle de berörda ha en högre lön, hävdar HTF.
Eftersom verksamheten bedrivs på kvällar och nätter är det nödvändigt att ha ett branschanpassat kollektivavtal med andra lösningar för ob-ersättningen än de vanliga.
Det säger Casino Cosmopol i sitt yttrande till arbetsdomstolen. Enligt bolaget har HTF fått välja mellan hög lön som inkluderar ob eller en låg fast lön med rörligt ob-tillägg.
Men detta stämmer inte, enligt HTF:s förhandlingsombudsman Eva Claesson. Hon ser ingen anledning att ta särskild hänsyn till att verksamheten bedrivs på nätterna.
- Man måste beakta graden av olägenhet för den anställde. Det ska kosta för mer arbetsgivaren när personalen arbetar på dessa tider. Det är viktigt att nu få prövat om man får göra så som Casino Cosmopol gjort, säger Eva Claesson.
Hon inser att det är svårt för den enskilde individen att vid anställningstillfället protestera mot att lönen inkluderar allt. Många har dock arbetat på hotell och restauranger tidigare och vet om att man brukar få ob-tillägg.
Förbundsjurist Malin Wulkan, som står bakom HTF:s stämningsansökan, menar att bolaget helt satt avtalets ob-regler ur spel i och med att personalen fråntagits rätten till ersättning. Hon tycker heller inte att arbetsgivarens inställning är trovärdig.
- Om ob-tillägget är inbakat i lönen skulle många av de berörda ha en grundlön på mindre än 20000 kronor i månaden. Det är betydligt lägre än i motsvarande befattningar på andra ställen. Vår uppfattning är att de här medlemmarna inte har fått ob-ersättning, eftersom arbetsgivaren inte kunna redovisa denna, säger hon.
Huvudförhandlingen i AD äger rum i februari.



Facket uppmanar:Ta betalt för obekväm arbetstid!

Ombudsman Sam Dandemar på HTF varnar för att skriva bort rätten till ob-ersättning.


Arbete på obekväm arbetstid, eller förskjuten arbetstid som det också kallas, förekommer inom många av HTF:s verksamhetsområden. I kollektivavtalen regleras hur mycket extra betalt varje ob-timme ska ge. En del avtal ger möjlighet för det lokala facket eller den enskilde att förhandla bort ob-ersättningen mot ett fast belopp.
- Ofta är det arbetsgivaren som vill göra det för att slippa den administrativa hanteringen, säger Sam Dandemar.
- Arbetstagaren går med på det i tron att man får högre lön. Men då lurar man sig själv. Ob-tillägget är en tillfällig ersättning för att man arbetar på obekväma tider. För mycket arbete på sådana tider är inte bra för hälsan.
Detta har man också tagit fasta på i tidningsbranschens avtal. Där ger ett visst mått av arbete på ob-tid rätt till kortare arbetsvecka.
Den som ändå lockas att förhandla bort ob-ersättningen tillråds att också skriva in rätten till omförhandling om man senare skulle ångra sig.
Hur mycket kan då ob-ersättningen ge i extra inkomst?
Det varierar förstås med hur mycket ob man arbetar och hur hög grundlön man har. Det är dock inte många andra som kommer upp i så mycket ob-tid som kasinopersonalen.
Ob är vanligt förekommande i restaurangbranschen, på SOS Alarm, inom callcenter, detaljhandeln och flyget. Avtalen för kabinpersonalen är dock annorlunda konstruerade. Flygbranschen tillämpar ett system med extra fridagar, traktamenten och researvoden istället för ob-tillägg.
HTF har ingen uppgift om hur många av medlemmarna som arbetar på ob-tider. Enligt Sam Dandemar är det i särklass vanligast inom restaurangbranschen.
I många fall ger det mellan 1 000 och 2 000 kronor extra i månaden. Även högre belopp förekommer. Detaljhandeln har betydligt högre ob än hotell- och restaurangbranschen.
I vissa branscher utgår tillägg också för jour och beredskapsarbete, men omfattningen av det är betydligt mindre än för obekväm arbetstid. Reglerna ser ungefär likadana ut i alla avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.