Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"De som inte uppfyller kraven diskvalificeras"
Det finns mindre utrymme för kufar i dagens samhälle. Det anser Gun Berglund som forskat kring modebegreppet Livslångt lärande.
Det livslånga lärandet har blivit ett begrepp som surrar runt och används i alla möjliga och omöjliga situationer och sammanhang. Men vad betyder det egentligen?
Den frågan ställde sig pedagogen och personalvetaren Gun Berglund, bland annat efter att som projektledare ha träffat många arbetslösa som var urlessa på att fösas runt i olika utbildningsåtgärder. 
- Jag stötte på människor som kände sig trängda och gjorde motstånd, och det triggade mig. Hur kan något som är så positivt laddat vara så negativt för vissa?
Svaret har hon delvis fått efter att ha studerat och jämfört policydokument från Sverige, USA och Australien.
Hon har upptäckt att den rådande samhällssynen är att alla ska vara på - villiga att utbilda sig och lära nytt, självständiga, aktiva och engagerade. Men en konsekvens av den livsfilosofin blir att de som inte uppfyller kraven diskvalificeras.
- Ofta lägger man ansvaret på dem som inte vill eller kan. Man pratar sällan om att det är strukturella eller sociala problem som ligger bakom, säger Gun Berglund.
Det har blivit ett tuffare klimat för många människor, menar hon. Det finns mindre utrymme för kufar och sådana som inte vill vara på hugget i alla avseenden.
Genom bruk av begrepp som livslångt lärande stärker vi den sanningen, anser Gun Berglund, som döpt sin avhandling till Om livslångt lärande som berättelser om vår samtid.
- Det vi ser som självklart i dag var det inte tidigare. Då hette det att man var en hoppjerka om man bytte jobb, tanken att man ständigt skulle utvecklas fanns inte.
När det livslånga lärande blev en universallösning har Gun Berglund inte forskat i, men hon tror att skiftet kom någon gång på åttiotalet då ekonomin blev styrande och utbildning blev ett konkurrensmedel.
Individen skulle plötsligt leva sitt liv som om ett företag och investera i sig själv.
- Organisationer började se människor som humankapital. Satsar man på lärande ska det ge ekonomisk vinst i slutändan. I de policydokument jag studerat kan man även se att om man talar om till exempel jämlikhet och rättvisa, så motiverar man det i ekonomiska termer.
Själv är Gun Berglund kluven till begreppet livslångt lärande:
- Vem kan argumentera mot lärande och utbildning? Samtidigt är det problematiskt om man bara slänger ur sig begreppet och folk menar olika saker med det. Jag tycker det är självklart att en del gör motstånd i vissa lägen mot kravet att hela tiden vara på.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
