Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"De använder oss som gisslan"

Fackets signatur på en lönebidragsanställning eller praktikplats tas som intäkt för att Unionen godkänt arbetsgivaren.
- Arbetsförmedlingen använder oss som gisslan för att det ska verka seriöst, säger Björn Hallberg, ombudsman på Unionen i Värmland.
Linda Svensson Publicerad

Fackförbunden ska yttra sig när det planeras tillsättning av praktiktanter i fas 3 i Jobbgarantin, vid anställning med anställningsstöd, vid lönebidragsanställningar och när Migrationsverket ska besluta om arbetstillstånd.

- Vi kvalitetsstämplar inte arbetsgivare, inte alls. Vi säger nej om en anställning skulle strida mot lag eller avtal. Vi vill ju att folk ska få jobb, säger Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen.

Facket kollar så att det inte har varslats om uppsägning på grund av arbetsbrist eller att någon har företrädesrätt till återanställning. När det gäller utländsk arbetskraft som söker arbetstillstånd kontrollerar man dessutom att företagen betalar rimlig lön och har schysta villkor.

Vid lönebidragsanställningar kräver Unionen också kollektivavtal. Saknas det säger man nej.

- När det gäller lönebidrag säger vi nej om det inte finns kollektivavtal. Då kan det vara så att den anställde står helt utan försäkringsskydd. På den privata försäkringsmarknaden finns inga försäkringar som täcker personer med funktionshinder. Det enda sättet att få en sån försäkring är genom kollektivavtal. I kollektivavtalade försäkringar krävs ingen hälsoprövning eller integritetskränkande frågor om vikt och astma till exempel. Det är fördelen med kollektivavtal, säger Gunilla Bäcklund.

Men det händer att Arbetsförmedlingen godkänner lönebidragsanställningar som facket uttryckligen avråder ifrån. I andra fall skyller man avslag på facket.

- Vi kan få samtal från upprörda och ledsna människor som inte fått jobb. Ofta skyller arbetsförmedlingen bara på facket. De glömmer att berätta varför vi säger nej till lönebidragsanställningen.

Unionen får in flera begäran om yttranden varje vecka från arbetsförmedling och Migrationsverket. Med anledning bland annat av att medlemmar uppfattar fackets signatur som en slags kvalitetsstämpel arbetar man från Unionens sida med att hitta nya rutiner för yttrandena.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.