Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dansk mix av flex och tryggt : - Starkare lokalt fack - Avtal i stället för lag

Nu sneglar svenska fackliga företrädare på danska arbetsmarknadens "flexicurity" - flexibilitet och trygghet - som enligt kritiker minskar tryggheten.<br />- Anställningstryggheten är inget problem för oss, säger Hans Jörgen Larsen och Mona Hahn i danska HK-facket hos grossisten Brødrene A & O Johansen.<br />
Publicerad
Trots att det bara är två mil mellan Malmö och Köpenhamn är skillnaderna på arbetsmarknaden avsevärda. Inte bara för att Danmark har lägre arbetslöshet och till och med arbetskraftsbrist inom många branscher, utan också för att trygghetssystemet för den anställde ser annorlunda ut.
I Danmark praktiserar man flexicurity. Ordet är en sammanslagning av engelskans "flexibility" och "security" och är en modell med aktiv arbetsmarknadspolitik, generösa stöd vid arbetslöshet och flexibel arbetsrätt. Anställningsskyddet som i Sverige regleras i lag är i Danmark en fråga för arbetsmarknadens parter och är inte lika starkt som i Sverige.
- Det är en modell som under lång tid vuxit fram genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund och som framhåller flexibilitet och trygghet, säger Rickard Engleson
Länsarbetsnämnden i Skåne och expert på dansk arbetsmarknad.
I Danmark finns till exempel inte lagen om anställningstrygghet, LAS, sist in först ut gäller alltså inte.
- Arbetsgivaren har större frihet i Danmark, det är lättare att både anställa och avskeda, men facken på arbetsplatserna är starkare än i Sverige, säger han.
Vi tar bron över Öresund till Köpenhamn och vidare någon mil i riktning mot Roskilde. Efter ett kort tag signalerar en röd logotyp mot en blank svart husvägg att vi är framme vid Brødrene A & O Johansens huvudkontor i Albertslund i utkanten av Köpenhamn. Företaget är grossist för VVS, el och verktyg, har 59 servicecentra och 900 anställda varav 400 jobbar här i Albertslund.
I entrén vid den eleganta receptionen möter Hans Jörgen Larsen upp, han är andfådd och verkar ha haft bråttom.
- Det var en kund som tog en hel timme på sig med sina beställningar, säger Hans Jörgen som arbetar i den stora hantverkarbutiken.
Han visar in till ett kalt konferensrum, som också fungerar som facklig expedition en timme om dagen, mellan tre och fyra på eftermiddagen. Hans Jörgen öppnar ett litet skåp och tar fram en laptop.
- Den är mitt kontor, skojar han.
Hans Jörgen är "tillidsrepræsentant" på Brødrene A & O Johansen för HK, Handels- og Kontorfunktionærernes Forbund, som är Danmarks största fackförbund.
- Jag har varit förtroendevald i sexton år nu, säger Hans Jörgen, som började engagera sig i facket för att "man ska vilja något själv, inte bara kräva".
Annars tillbringar han huvuddelen av sin arbetstid i hantverkarbutiken med att serva företag och hantverkare med varor.
Främsta fackliga fråga är lönen, anser Hans Jörgen och eftersom medlemmarna har valt om honom gång på gång måste han ha lyckats väl. I Danmark har man decentraliserade löneförhandlingar mellan fack och arbetsgivare och de anställda får förlita sig på sitt arbetsplatsombud i de lokala förhandlingarna.
- Det är viktigt att sitta med vid förhandlingsbordet och företräda medlemmarnas intresse, säger Hans Jörgen och tillägger att man blir aldrig fullärd i det fackliga arbetet.
I 24 år har han arbetat på Brødrene A & O Johansen i Albertslund, först på centrallagret och de senaste fjorton åren i hantverkarbutiken.
Hans Jörgen sitter dessutom med i samarbetsorganet på företaget tillsammans med fem andra anställda och sex från arbetsgivarsidan och han är också "säkerhetsrepresentant" för Brødrene A & O Johansens servicecentra i Köpenhamnsområdet.
- Två gånger om året är jag ute och kikar på arbetsplatserna. Varje ställe ska ha besök var tredje år.
Hans Jörgen kontrollerar arbetsmiljö, säkerhet och förekomsten av stress och sjukdomar på arbetsplatserna och rapporterar eventuella problem till sin "säkerhetsledare".
Efter över tjugo år i jobbet är Hans Jörgens lön 23 800 danska kronor, alltså ungefär 30 000 svenska kronor i månaden.
Som facklig förtroendevald har han bara varit med om uppsägningar en enda gång, det var när han precis börjat som ombud. I Danmark hade man sin problematiska "kartoffelperiod" på åttiotalet, men sedan 1993 har arbetslösheten mer än halverats och idag börjar arbetskraftsbrist bli ett problem inom många områden.
Vi lämnar konferensrummet och går vidare till ett öppet kontorslandskap. Där sitter Mona Hahn tillsammans med sina kolleger. Hon är ekonomiassistent, skannar fakturor och gör bokföring.
- Det jag tycker om med mitt arbete är att det är frihet under ansvar, säger Mona, som började på Brødrene A & O Johansen för tolv år sedan.
Mona har tidigare under sex år varit ställföreträdande arbetsplatsombud och jobbade tillsammans med Hans Jörgen.
- Det var lärorikt, jag lärde mig dessutom var mina egna gränser går, säger Mona, som idag är ordförande i en lokal HK-klubb med tio kontorsanställda.
Lika lön är viktigaste fackliga frågan anser Mona, men även stress och mobbing på arbetsplatsen är frågor hon engagerar sig i.
Hon tycker att det finns en bastrygghet i danskt arbetsliv som fungerar.
- Är jag sjuk får jag hundra procent av lönen, efter en vecka ska vi lämna sjukintyg men det gäller olika bestämmelser på olika företag.
Är man sjukskriven mer än två år kan man ramla ur sjukförsäkringssystemet i Danmark. Istället griper socialbidraget in, som är betydligt högre än i Sverige.
- Man ska alltid kämpa för att få det bättre. Visst har facken många medlemmar men man mister också många. Fackföreningarna borde sälja sig själv bättre, man borde berätta mer vad man åstadkommer, säger Mona.
Själv betalar hon samvetsgrant in sina 1 200 danska kronor i månaden i fackföreningsavgift.
Hans Jörgen och Mona tar oss med på rundvandring på företaget, vi går ut i solskenet och promenerar ett hundratal meter fram till det stora centrallagret. Lokalen är kolossal, kartonger med varor trängs på hyllor och golv, truckar kör med varupallar kors och tvärs.
- På "centralen" lärde jag mig alla funktioner och hoppade in på de olika avdelningarna. Det var ett rörligare arbete där, idag står jag mer på samma ställe under dagarna, säger Hans Jörgen.
Utanför lagret väjer vi för en fullastad truck och fortsätter vidare in i den stora hantverkarbutiken. Vi passerar hyllrader av toalettstolar, slangar, elkontakter, maskiner och verktyg tills vi kommer till kunddisken i mitten av lokalen där Hans Jörgen och hans kolleger jobbar och alla beställningar sker.
- Jag har ungefär en 5-6 kunder i timmen. Ingen talar om för dig vad du ska göra, det är ett självständigt arbete, säger Hans Jörgen.
Varken han eller Mona har någonsin oroat sig för att mista jobbet.
- Jag har ett halvt års uppsägningstid eftersom jag varit så länge på företaget. Men för den som bara varit anställd ett halvår är det tre månader. Men det är inte så plågsamt att bli uppsagd, vi har hög a-kassa här i Danmark, säger Hans Jörgen.
Snarare ser de ett problem för företaget att få rätt arbetskraft.
- Arbetskraftsbristen gör att man blir värdefull och trivs man inte kan man bara ge sig ut och hitta ett nytt jobb, säger Mona Hahn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.