Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dags för SPP diskutera etiska placeringar

Publicerad

Dags för SPP diskutera etiska placeringar


SPP måste ta hänsyn till att etik är viktigt för folk.
Det säger Erik Åsbrink, nyvald ordförande i det stora pensionsbolaget.

Den förre finansministern får utslagsrösten i SPP-styrelsen, som är uppdelad i representanter för arbetsgivare och fack.
Vems intressen ska du företräda?
- Jag ska företräda företagets intresse. Jag är medveten om att det här är en konstruktion med två parter, men jag ser inte som min uppgift att företräda vare sig arbetsgivare eller löntagare.
Vilken betydelse har det att du nominerats av arbetstagarsidan?

- Jag tolkar det som ett förtroende från deras sida, men mitt namn är också förankrat hos andra sidan, så vitt jag vet. Jag ser inte som min uppgift att särskilt företräda fackets intressen.
Tjänstemännen får inte högre pensioner trots att SPP gör riskfyllda placeringar och har en stor andel aktier.
- Det är inte min sak att avge några programförklaringar vad gäller placeringspolicyn. Jag kan bara konstatera att med en stigande andel aktier har man fått en högre avkastning. Och jag kan inte se att någon skulle ha intresse av att det skulle vara på annat sätt. Sedan är det en avvägning mellan avkastning och risk.
Ska SPP ta hänsyn till företagens etiska och miljömässiga agerande?
- Det där är en fråga som vi bör diskutera i styrelsen. Den här typen av frågor får större och större uppmärksamhet, och jag kan se goda skäl till det. Sedan kan man säga att det alltid är svårt med gränsdragningarna.
- Men att frågorna finns i folks medvetande är en realitet, och man måste också från SPP:s sida ta hänsyn till det.
Ska SPP ta ansvar för svenskt näringsliv?
- Jag anser inte att SPP har några speciella näringspolitiska uppgifter. SPP:s uppgift måste vara att sköta sina åtaganden på bästa sätt, däribland se till att avkastningen blir den bästa.
Har det någon betydelse vad tjänstemännen och pensionärerna tycker?
- Det måste man naturligtvis väga in. Men jag tror att man är ute på farliga vägar om man tar på sig näringspolitiska uppgifter. I klartext tycker jag inte att man ska acceptera sämre avkastning för att ett företag är svenskt.
De kritiska pensionärerna, hur ska ni bemöta dem?
- Det är psykologiskt fullt förståeligt att man reagerar på det sätt man gör.
- Men ITP-systemet är konstruerat så att man inte får någon extra del av den avkastning som har uppkommit. Jag tror att många nu är medvetna om att en pension som bygger på premiernas avkastning i vissa fall kan vara förmånligare. Men det finns också en risk, det kan också gå åt motsatt håll. Så det är inte alltid ett sådant system är bättre.
Har du några speciella frågor som du kommer att driva i SPP?
- I ett kort perspektiv är det utförsäljningen av SPP Liv. Det kommer att ta en stor del av tiden för både styrelsen och ledningen.
Är det klart hur det går?
- Nej. Men det får inte dra ut på tiden. För jag tror det finns risker att ett företag som utsätts för sådant här tappar tempo, att duktiga medarbetare lämnar företaget.
På litet längre sikt, vilka är de stora frågorna då?
- Efter utförsäljningen ska bolaget fortfarande vara en mycket stor aktör på den svenska kapitalmarknaden. Det handlar om cirka 350 miljarder kronor som ska förvaltas på ett bra sätt.
- Avkastningens roll är en intressant fråga. Pensionssystemen förändras och människor måste göra fler val. Samtidigt ska de som inte är så intresserade garanteras att deras pengar förvaltas på ett bra sätt. Över huvud taget har vi en internationell tendens där man går över mer till premiebaserade system, där man får större del av avkastningen. Sedan får vi se vad det får för konsekvenser i framtiden.
SPP utövar i regel sin stora makt i slutna rum. Är det dags att glänta på dörren och ge mer insyn?
- Det är också en fråga som jag vill diskutera med styrelsen.

ANDERS ELLQVIST
DAG BREMBERG © siftidningen 2000

Fotnot: I en serie artiklar om SPP i nummer 6-8 berättade vi bl a att två av SPP-styrelsens ledamöter satt i styrelsen även för konkurrenten AMF. Gösta Larsson har nu lämnat SPP, medan Erik Menckel avgått ur AMF-styrelsen. Även Bertil Blomqvist har fått lämna SPP-styrelsen efter kritik i tidningen. Ny vd är Lars Otterbeck.

Fakta/ Erik Åsbrink
Ålder: 53
Uppdrag: Styrelseordförande i SPP och i IT-bolaget Citizenyes. Styrelseledamot i flera bolag: byggföretaget Wallenstam, Netlight Consulting, som arbetar med mobil kommunikation, USP Health Care, som säljer hälsovårdsprodukter, Sign On, som gör elektroniska dokument och signaturer, SBI Holding, som är en börslista, IPM (International Portfolio Management), rådgivning åt pensionsfonder. Rådgivare åt holländska/internationella finansbanken ABN Amro. Tidigare bl a vd i fastighetsbolaget Vasakronan och finansminister (s) 1996-1999.
Övrigt: Krönikör i Metro och i Post och Inrikes Tidningar. Nyvald ordförande i Svenska Budoförbundet. Tränar dock inte kampsporter själv - ännu.
Familj: Sambon, förra skolministern Ylva Johansson, 36, Eriks egna barn Marika, 20, Hjalmar, 16, och Arvid,14. Ylvas barn tvillingarna Kim och Lotten, 6.
Arvoden: "För uppdraget i SPP: 250 000 kr per år samt 66 000 kr för att sitta i SPP:s finansdelegation."
Aktieinnehav: "För närvarande äger jag aktier i Citizenyes, som jag var med och grundade."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.