Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Centern startar snömoddsdebatt

Kan man få en rötmånadsdebatt mitt i vintern? Frågan känns berättigad sedan centerpartiet föreslagit ungdomsavtal i arbetslivet och fått ilskna fackliga reaktioner som svar.<br />Kanske ska vi från och med denna vinter införa ett nytt begrepp: snömoddsdebatt, den frusna årstidens svar på rötmånadsdebatter.<br />
Publicerad
Centern har alltså föreslagit att ungdomar ska kunna anställas till 26 års ålder på särskilda avtal, som innebär att de omedelbart kan sägas upp under de två första åren. Motivet är dels den höga arbetslösheten bland unga, dels att många arbetsgivare ser anställningstryggheten som ett hinder.
Det är rimligt att på det här området ifrågasätta centerns analys. Redan idag kan arbetsgivare testa yngre arbetskraft på flera sätt genom olika korta anställningsformer. Dessa visstidsanställningar innebär inte något långsiktigt löfte om anställning. Vikariat, projektanställningar, överenskommen visstid och provanställning i sex månader står till buds.
I många fall kan också arbetsgivaren avsluta anställningen mycket snabbt.
Dessa korta och osäkra anställningsformer är särskilt vanliga hos de yngre.
Även den tryggaste anställningsformen, tillsvidareanställning, är inte så trygg som den ofta utmålas. Under förutsättning att det råder arbetsbrist är personalnedskärningar inte svåra att genomföra. Och det är arbetsgivaren som avgör om det råder arbetsbrist. Arbetsgivaren behöver inte bevisa det.
Vid dessa uppsägningar träder turordningen in. Eftersom centerns förslag gäller ungdomar som har kortare anställning än två år är det samma individer som idag hamnar i botten på turordningslistorna, alltså personer med kort anställningstid.
Småföretagare har ytterligare ett vasst verktyg. Det är regeln om två undantag i lagen om anställningsskydd (LAS), som för småföretagaren i praktiken innebär att han kan välja vem han vill säga upp.
Unga i arbetslivet har idag de osäkraste anställningarna, vare sig de har fast jobb eller tillfällig anställning. Det vet arbetsgivarna, även de med små kunskaper i arbetsrätt.
Centern hävdar att en fördel med deras förslag är att den som sägs upp får gå omedelbart med upp till två månadslöner i ersättning. Förslaget är i praktiken en marginell försämring för arbetsgivarna. I dag kan arbetsgivaren själv avgöra om den anställde ska arbeta under uppsägningstiden eller vara arbetsbefriad.
Förslaget innebär också att den uppsagde skulle få 8 procent av lönen i avgångsvederlag. För en ung person som tjänar den lägsta tillåtna lönen i HTF:s avtal, alltså drygt 12 000 kronor i månade, innebär centerns förslag en tusenlapp för varje månad man arbetat.
Under första året innebär det här en lägre ersättning för den unge uppsagde jämfört med reglerna i LAS, medan det under andra året innebär en något högre ersättning. Arbetsgivaren får en något lägre kostnad vid uppsägning under det första året och en något högre kostnad det andra året. Varför centern vill krångla till de enkla och tydliga reglerna i LAS - en månads uppsägningstid under de två första åren och två månader efter två år - är svårt att förstå. Arbetsgivarna skriker ju efter enklare regler, inte krångligare.
Jag vill likna centerns förslag vid en röksvamp, trampar man på den sjunker den ihop i ett moln av rök.
Det fackliga argument mot förslaget är att ungdomsavtal urholkar anställningstryggheten och att arbetsgivarna får möjlighet att välja och vraka. De argumenten är inte särskilt tunga. Det är precis så de unga upplever sin situation i dag, med eller utan centerns förslag.
Det fackliga svaret kan begränsas till att erbjuda centerpartister och andra folkbildning i arbetsmarknadskunskap, som HTF-ordföranden Holger Eriksson har gjort.
Det märkliga med centerns utspel är att det tar intresset från den borgerliga alliansens förslag om nystartsjobb, som för unga arbetslösa under 24 år innebär att de kan anställas utan att arbetsgivaren behöver betala arbetsgivaravgift det första året. Här är ett förslag som kan stimulera sysselsättning och gynna unga och som är värt en diskussion.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.