Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Callcenterpersonal snuvades på ob-tillägg

Anställda vid callcenterföretaget Call-up i Gävle har inte fått något ob-tillägg då de jobbat kvällar och helger, vilket de ska ha enligt kollektivavtalet. Hur många anställda som berörs och hur länge ersättningen inte betalats ut är ännu okänt, men enligt uppgift kan det röra sig om minst ett par år.
Anita Täpp Publicerad 8 juni 2012, kl 17:10

Som ansvarig för callcenterbranschen i regionen har Unionens ombudsman Jörgen Olsson besökt ett stort antal företag i branschen. Efter ett besök på Call-up i våras blev han kontaktad av en medlem som berättade att denne inte fick något ob-tillägg, trots att ett sådant ska betalas ut enligt det kollektivavtal som företaget har med Unionen.

Jörgen Olsson fick då också veta att Syndikalisterna, som drivit några ärenden på företaget, kände till flera anställda som inte heller fått ersättningen.

Utifrån den informationen tog Jörgen Olsson sedan kontakt med flera medlemmar och bjöd in alla anställda till ett möte, varför han nu vet att fler anställda inte har fått något något ob-tillägg. Sedan han haft en dialog med arbetsgivaren är de överens om att inleda en förhandling den 18 juni.

- Vi vill tillsammans med företaget gå igenom vad kollektivavtalet innebär och säkerställa att man följer det så att alla anställda får den ersättning de har rätt till.

Jörgen Olsson vet ännu inte hur många anställda som inte fått ob-tillägg och hur länge företaget brutit mot kollektivavtalet.

- Men det finns en uppgift om att en anställd inte fått någon ersättning på två år, säger han.

- Vår inställning är att om företaget gjort fel så ska man också rätta till det, och det gäller alla anställda. Och enligt vad arbetsgivaren sagt till oss innan vi satt oss vid förhandlingsbordet så ska man rätta till det som blivit fel. Nu har jag också fått höra att alla berörda anställda ska få den ersättning de har rätt till på junilönen.

Om företaget kommer få betala skadestånd till Unionen och/eller enskilda medlemmar vet Jörgen Olsson ännu inte.

- Det får vi ta ställning till när vi förhandlat och vet mer om vad som hänt, liksom hur många som berörs och vad de är villiga att ge för att rätta till det här. Ibland kan det ju ändå finnas en förklaring och det är en sak om man gör misstag och en annan om man medvetet valt att inte följa avtalet. Och det är alltså utifrån det vi nu ska förhandla för att ta reda på hur det är och vilka krav vi kan ställa utifrån det.

Är du förvånad över sådant här kan hända?

- Nej, för när det gäller callcenterbranschen så är den ju innovativ, det finns många unga medarbetare och unga chefer och det gör att det kanske finns mindre kunskap och erfarenhet vad gäller arbetsmarknadens regler vilket innebär att det blir fel ibland.

- Men jag skulle bli förvånad om det visar sig att det här med två år stämmer. Och jag hoppas, precis som företaget, att det i så fall handlar om ett misstag i lönehanteringen där det blivit fel i hanteringen för en mindre grupp, under en kortare period.

Är det här ett vanligt problem på de callcenters du besökt?

- Nej, de diskussioner som förs på de flesta av de här arbetsplatserna handlar dels om anställningsformer, dels om hur man organiserar arbetet så att tjänstemännen kan ta paus och sina raster.

- När det gäller anställningsformerna så är ju huvudregeln att alla ska vara tillsvidareanställda. Men inom callcenterbranschen har man tyvärr en tendens att tillämpa väldigt mycket tidsbegränsade anställningar, vilket vi försöker att komma tillrätta med.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.