Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Callcenter ger unga jobb men inte alltid lön

Callcenterbranschen sväljer många unga men har sällan kollektivavtal. Ungdomar har blivit lovade jobb men blivit utan lön.
- Det är synd om alla ungdomar som blir behandlade som skit när de för första gången kommer ut i arbetslivet, säger Bengt Persson, ombudsman på Unionen i Kalmar.
Sandra Persson Publicerad 2 mars 2009, kl 14:06

Endast provision eller krångel med lönerna. Många ungdomar som jobbar på ett callcenter känner troligen igen sig. Väldigt få företag i branschen har kollektivavtal och därav få medlemmar, något som gör det svårt för Unionen att hjälpa till.

De unga har ofta lite erfarenhet av arbetsmarkanden och ytterst lite fackliga kunskaper och vet därför inte vilka rättigheter de som arbetstagare har, eller bör ha.

På Swemedia i Kalmar har unga varit tvungna att gå efter en vecka på grund av "fel inställning" till jobbet.

Niclas Selin, försäljningschef på Swemedia, säger till Östran att han inte tycker det är något fel med att personalen har ett par veckor på sig att visa vad de kan.

De som kommer till företaget ska hinna lära sig hantera den nya produkten, lära sig systemet och sälja snabbt . Om de inte klarar det eller har "fel inställning", går de därifrån med den provision de eventuellt har tjänat. Första månaden ger företaget inte ut någon grundlön.

Bengt Persson, ombudsman i Kalmar, har träffat ungdomar som blivit felbehandlade och sett anställningskontrakt som inte är några riktiga kontrakt på olika callcenters i Kalmar.

- Vi har gått ut i skolor och berättat om vårt fack, men det är en resursfråga. Allt för många ungdomar går ut varje år och vi hinner inte informera alla.

Eftersom många inte är fackligt anslutna eller slutar betala när de inser att de flesta på arbetsplatsen inte är medlemmar är det svårt för Unionen att hjälpa till.

- Min tanke är att många direkt blir tillfrågade om de är fackligt anslutna och att arbetsgivaren ber dem att gå ur eftersom de flesta callcenters inte har avtal.

Andra problem som dykt upp på callcenters är utebliven lön och semesterersättning, uppsägning på bristande grunder, oklara lönebesked och ingen sjukersättning. Även projektanställningar en månad i taget menar Bengt har varit ett återkommande problem då flera företag säger att de inte har projekt över sommaren men att de som jobbat är välkomna tillbaka till hösten, vilket blir ett stort problem för den projektanställda som tvingas gå arbetslös under en period.

- Nej vi ska ta upp frågan så fort vi kan och kräva kollektivavtal, säger Bengt Persson bestämt.

Han tycker att det är viktigt att informationen kommer ut och att de unga blir uppmärksammade på sina fackliga rättigheter och vilken hjälp de kan få.

På Teleperformance Nordic i Söderhamn jobbar Sophia Sjökvist som agent supporter. Hon började i januari i år och vet att arbetsplatsen har kollektivavtal och valda ombud.

- Jag känner ingen stress trots att vi har viss provision, den delas ut var tredje månad och är bara en extra bonus, förutom grundlönen. Jag trivs bra och funderar på att gå med i Unionen för jag har hört att det inte är så dyrt.

Ove Renkse, avtalsansvarig ombudsman på Unionen, medger att många callcenters inte har något kollektivavtal och att frågan varit på tapeten i avtalsdelegationen nu i februari. De har lämnat in ett förslag till hur man ska lösa det och hoppas få förbundsstyrelsens stöd. Men före den tionde mars kan de inte säga något.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.