Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Brist på kompetensutveckling oroar

Många anställda upplever att de inte får den vidareutbildning som de behöver, enligt Unionens undersökningar. Bilden bekräftas av en rundringning som Kollega har gjort.
- Vi känner en oro för att våra medlemmar och därmed också chefer inte får den kompetensutveckling som krävs på sikt, säger Peter Hellberg, förbundets förste vice ordförande.
Anita Täpp Publicerad 4 juli 2013, kl 11:50

Kompetensutveckling är en av Unionens hjärtefrågor och har också stått i fokus på de evenemang som förbundet arrangerat i Almedalen.

På ett seminarium, i vilket också Peter Hellberg deltog, diskuterades om chefer får tillräckligt med kompetensutveckling.Peter Hellberg, 1:e vice ordförande i Unionen
- Det ser ju väldigt olika ut. Men ofta kanske man täcker in det dagliga behovet eller det som man ser framöver men det ju också viktigt att titta på vad man kan behöva för kompetensutveckling på lite längre sikt. Och att man kanske göra en kompetensinventering och verkligen funderar på vilka behov som kan finnas längre fram.

När det gäller chefer så handlar det ju också om att de kan behöva kompetensutveckling på flera plan och då även vad gäller ledarskapet. Får de tillräckligt med sådan vidareutbildning?

- Jag tror nog att alla som blir chefer får en grundläggande utbildning men frågan är vad som kommer sedan. På seminariet i Almedalen var alla överens om att vara chef är en profession i sig och då är det självklart så att man måste ha möjlighet att utvecklas i den professionen under hela sin chefskarriär.

Men är det något som prioriteras i alla företag?

- Vi gör undersökningar kring kompetensutveckling och där ser man att det är alldeles för få som får den kompetensutveckling som de själva tycker att de behöver och när de uppger hur mycket de får så är det ju inte i den storleksordningen som vi rekommenderar, alltså ett antal veckor per år. Och det här gäller ju alla, inklusive cheferna, säger Peter Hellberg.

- Sedan har vi också gjort undersökningar där chefer fått svara på frågor som om de har tid att reflektera över sitt arbete och då säger en fjärdedel att de inte har utrymme för det därför att de har ett sådant fullspäckat schema att det bara rullar på. Och har de inte tid att reflektera över sin situation så har de ju inte heller tid att fundera på vad de behöver utveckla för att göra ett bättre arbete.

Vilka följder kan det få om cheferna inte får den fortbildning de behöver för sitt ledarskap?

- Dels handlar det ju om konsekvenser på det personliga planet. Om man inte känner att det finns en utveckling i sitt arbete så kan det ju leda till att man inte känner sig tillfredställd med sitt arbete därför att man inte får utvecklas som chef.

- För företaget handlar det mycket om att goda chefer och goda ledare kan göra underverk för en verksamhet genom att föra verksamheten framåt. Medan en dålig chef, som mår dåligt, sprider det omkring sig.

Vad borde göras?

- Jag tycker att man ska systematisera kompetensarbetet på arbetsplatserna för alla medarbetare så att man naturligtvis har regelbundna utvecklingssamtal men också gör individuella utvecklingsplaner så att var och en kan konstatera hur det finns en möjlighet att spetsa sin kunskap genom vidareutbildning. Och det gäller naturligtvis också chefer, för att de också ska kunna bli allt bättre i sitt chefskap.

- Det är i alla fall min egen erfarenhet från arbetslivet, att om man inte gör det här med systematik, med viss regelbundenhet och med bestämda avstämningspunkter så blir det väldigt lätt så när man hela tiden har mycket annat att göra, att man gång på gång skjuter upp kompetensutvecklingen så att det inte blir gjort. Och det är klart en kostnad för arbetsgivaren, och då också tidsmässigt, men i längden så vinner faktiskt både individen och framför allt företaget på att medarbetarna får den kompetensutveckling de behöver, säger Peter Hellberg.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.