Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Brist på bevis fick Unionen på fall

Författaren Anna Jansson har inte rätt till sin avlidne makes avgångsersättning, har Arbetsdomstolen nu slagit fast.
- Jag anser att vi har rätt. Men vi förlorade för att det saknades bevis. Sören kan ju inte berätta hur det var.
Anita Täpp Publicerad 20 november 2009, kl 11:09

Anna Janssons man Sören Jansson avled i april 2007. Han var då uppsagd med arbetsbefrielse från ett företag där han jobbat i många år.

När det blev arbetsbrist hade Sören Jansson gått med på en uppsägning i strid med turordningen, mot en ersättning. Enligt det avtal som träffades skulle företaget betala ut ersättningen månadsvis till den sista december 2007.

Men när Sören Jansson dog upphörde genast utbetalningarna, vilket medförde att Anna Jansson hamnade i en svår ekonomisk situation.

Eftersom Sören Jansson hade varit med i facket fick hon rådet att vända sig till hans förbund. Unionen beslöt att gå till Arbetsdomstolen, AD, för att få prövat om inte Sörens dödsbo hade rätt till den återstående ersättningen från företaget.

I domstolen har förbundet hävdat att det avtal som träffades mellan Sören Jansson och hans arbetsgivare innebar att parterna träffat en överenskommelse om ett periodiserat avgångsvederlag och att bolaget därför är skyldigt att fortsätta betala ersättning till den avlidnes dödsbo fram till den sista december 2007.  

Till stöd för det har förbundet framhållit att det i samband med att avtalet träffades diskuterades om den ekonomiska ersättningen skulle betalas ut i en klumpsumma eller om den skulle periodiseras. Sören Jansson diskuterade de olika alternativen med sin fru Anna Jansson och med en ombudsman. Men eftersom Sören Jansson ville behålla sin tjänstebil och fortsätta ha en månadsvis inkomst fram till december 2007 kom han och bolaget överens om att ersättningen skulle betalas ut i form av ett periodiserat avgångsvederlag.

Men arbetsgivarsidan har hävdat att avtalet endast innebar en förlängd uppsägningstid och att man därför inte är skyldig att fortsätta betala lön sedan Sören Jansson gått bort.

I sin dom konstaterar AD att eftersom avtalet utformats på ett sätt som avser ett avslutande av anställningen med förlängd uppsägningstid, och att Sören Jansson också fick en viss löneförhöjning under uppsägningstiden, måste ersättningen betraktas som en uppsägningslön. Vilket alltså betyder att bolaget inte är skyldigt att betala någon ersättning till dödsboet.

Domstolen anser inte heller att det är bevisat att parterna haft en gemensam avsikt att träffa en överenskommelse av något annat slag än vad som framgår av avtalet.

Författaren Anna Jansson uppmanar alla att stanna kvar i facket.- Arbetsgivarsidan hävdade att Sören och företaget var överens om en förlängd uppsägningstid och Sören kan ju inte berätta hur det var. Och eftersom både jag och ombudsmannen bara har andrahandsinformation så räckte inte bevisningen. Vi hade behövt något skriftligt bevis för att vinna, säger Anna Jansson

- Men jag vill ändå säga att jag känner en stor tacksamhet för att Unionen ställde upp för mig i den förtvivlan och maktlöshet jag känt. Det stöd jag har fått har varit oerhört viktigt, att jag inte var ensam i det här.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.