Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bra chef viktigt för tjänstemännen

Bra lön och bra chef är de viktigaste faktorerna när tjänstemännen ska byta jobb. Trots det lyfter bara två procent av arbetsgivarna fram gott ledarskap när de rekryterar. Det visar en ny undersökning från Poolia.
Ola Rennstam Publicerad 5 december 2011, kl 13:43

87 procent av tjänstemännen anser att en bra lön är en parameter när de ska byta jobb och 74 procent anger bra chefer. Arbetsgivarna väljer däremot att lyfta fram gott arbetsklimat när de är på jakt efter ny personal, ett bra arbetsklimat anges bara av 19 procent av de tillfrågade. Nästan lika många, 14 procent, anser att de inte behöver locka alls för att få personal intresserade av dem som arbetsgivare.

- Bra chefer och gott ledarskap är nyckeln till framgång, både för företaget och för medarbetaren. En bra chef är en förutsättning för att utvecklas och lyckas på jobbet. Att så få som två procent av arbetsgivarna lyfter fram det i sitt rekryteringserbjudande känns omodernt, säger Margaretha Öström, ledarskapsspecialist och verksamhetschef på Poolia Lead.

När tjänstemännen anger vilka egenskaper de tror är viktigast för att få jobbet bedömer man att rätt utbildning, rätt erfarenhet och rätt attityd är ungefär lika viktigt. Arbetsgivarna anser dock att attityd är den väsentligt viktigaste egenskapen i förhållande till de mer formella meriterna utbildning och erfarenhet.

- Att rekrytera personal som delar företagets värderingar väger tyngre än erfarenhet, eftersom man alltid kan utvecklas och ta till sig ny erfarenhet. Att ändra en persons värderingar är däremot näst intill omöjligt, säger Margaretha Öström.

Poolias undersökning omfattar 1 000 tjänstemän i åldern 25-60 år. 500 telefonintervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga hos arbetsgivare med minst 50 anställda.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.