Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bonus ökar lönegapet

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar varje år. Men räknas bonus in blir löneskillnaderna plötsligt större. Det visar statistik från Medlingsinstitutet.
Ola Rennstam Publicerad 21 februari 2012, kl 15:57

Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner är fortfarande stora, inte minst inom den privata tjänstesektorn. Men glädjande nog minskar gapet sakta men säkert. År 2005 var kvinnornas lön 77,3 procent av männens lön. Fem år senare var motsvarande siffra 79,2, alltså en minskning av löneskillnaderna med 1,9 procentenheter.

- Det ser ut som att det finns en svag trend med minskade löneskillnader. Jag tror att en förklarande faktor är att det har blivit en jämnare fördelning mellan män och kvinnor olika yrken. Det ser ut som det sker en process att det sakta blir fler och fler kvinnor i de mansdominerade yrkena, säger John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet.

Att män och kvinnor i stor utsträckning arbetar i olika yrken och att dessa yrken är förknippade med olika lönenivåer är det största förklaringen till att mäns och kvinnors löner skiljer sig åt, enligt Medlingsinstitutet.
Majoriteten kvinnor arbetar inom ett fåtal stora yrken medan männen återfinns inom fler men mindre yrken. Bland kvinnodominerade yrken som till exempel undersköterskor, förskollärare och barnskötare är löneskillnaderna mycket små och vissa fall obefintliga. Medan det inom de vanligaste yrkena för män ser helt annorlunda ut - där är det stora löneskillnader mellan män och kvinnor.

Sifforna från Medlingsinstitutet visar också att löneskillnaden ökar om man inkluderar bonus i statistiken. För tjänstemän över hela arbetsmarknaden som saknar bonus är löneskillnaden 21,2 procent. För de med bonus är siffran 22,7. En manlig tjänsteman hade 2009 i genomsnitt 4 742 kronor i bonus per månad, medan en kvinna med bonus fick hålla till godo med 2 443 kronor.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.