Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bli en fena på att surfa

Nätet är en aldrig sinande källa av information. Men att hitta just det du söker är inte alltid så lätt. Kollega har tagit reda på hur olika sökverktyg fungerar och hur du snabbt blir bra på internetsökning.
Anna Sjögren Publicerad

- Idag är problemet inte att vi får för få träffar, vi får snarare för många, säger Nadine Alvarado, bibliotekarie på Kungälvs bibliotek och en av författarna till boken "Effektiv sökning på internet".

Hon förklarar att det är viktigt att vara så specifik som möjligt när man använder en sökmotor. Den är automatiserad och tar inte ställning till vad en sida handlar om, utan matchar bara sökorden mot de ord som förekommer på en webbsida. Det betyder att vanliga ord kan ge många träffar som inte har något att göra med den information du söker.

-Våga använda flera sökord än du vanligtvis gör. Om det visar sig att du var för specifik är det ju bara att göra om sökningen och vara lite mindre specifik. Och undvik ord som inte bär på någon stark betydelse, som till exempel "och" och "till".

Kreativitet är en viktig del i effektiv sökning, att försöka hitta andra möjliga ingångar till sökningen än det ord som du först kommer att tänka på. Finns det någon person som kan ha skrivit om ditt ämne som du kan söka på? Vilka ord eller formuleringar skulle kunna finnas med i det dokument som du vill hitta?

- Hur är det jag vill hitta möjligtvis formulerat? Om jag vill veta vilket som är världens näst högsta berg är det kanske troligt att frasen "världens näst högsta berg är" finns med i träffen. Då kan jag försöka söka på den frasen.

Metasökmotorer söker i sökmotorer

Idag är google den vanligaste sökmotorn, men det finns flera andra sökmotorer. I stort sett fungerar de likadant, men de kan skilja sig åt i hur många webbsidor de söker bland och hur de väljer ut vilka som hamnar högst upp i resultatlistan. Och det finns ett verktyg för att söka bland flera av dem samtidigt.

En metasökmotor söker bland olika sökmotorer. Eftersom varje sökmotor har sitt sätt att ranka träffar hamnar olika sidor högst upp beroende på vilken man söker i. Med metasökmotorn har man möjligheten att få fram olika träffar från sökmotorerna.

-Metasökmotorerna var populärare för några år sedan. Google har nog gjort oss lite mer passiva, säger Nadine Alvarado.

Sökmotorer och metasökmotorer är alltså användbara när man vill få ett brett urval av träffar. Om man söker ett mindre urval men vill ha mer välsorterade träffar kan det ibland vara bättre att använda sig av en webbkatalog.

Till skillnad från sökmotorerna byggs webbkatalogerna upp av människor som går igenom olika webbsidor.

- De innehåller inte alls lika mycket som sökmotorerna, men sidorna är mer noggrant bedömda och sorterade efter innehåll.

En stor del av informationen på nätet är gratis, men vissa kataloger och databaser är betaltjänster. Nadine Alvarado säger att det finns värdefull och välstrukturerade information där och att folk borde utnyttja att många av betaltjänsterna finns att tillgå gratis på landets bibliotek.

Och om du inte hittar det du söker trots att du följt reglerna till punkt och pricka? Det du söker kanske inte finns på nätet.

-Webben har begränsningar, allt finns inte där, säger Nadine Alvarado.

Anna Sjögren

  

  

Fakta

Nadine Alvarados tips:

  • Känn din databas. Hur fungerar sökmotorn respektive webbkatalogen?
  • Känn ditt ämne. Vet du mer om ditt ämne kommer du lättare på synonymer och namn relaterade till ämnet. Paradoxalt nog är det så.
  • Stava rätt. Om du stavar ett namn fel finns risken att någon annan gjort samma felstavning, men det finns anledning att ifrågasätta trovärdigheten hos dessa. Risken finns också att det finns någon som stavar sitt namn så, och du får fram en annan person än den du sökte.
  • Försök hitta de ovanliga orden i ditt ämne. Vanliga ord ger många träffar.
  • Var källkritisk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.