Dagen efter att Unionen lämnat in en ansökan om konkurs för Saab var det många i Trollhättan som var besvikna och ledsna över beslutet. Men det finns även de som välkomnar initiativet.
Under tisdagen träffade Unionens chefsjurist Martin Wästfelt ett 30-tal förtroendevalda från olika avdelningar på Saab och fick möjlighet att förklara hur förbundet resonerat.
- Min känsla är att de accepterade och respekterade de skäl som vi haft för vårt beslut. Det finns en besvikelse över att förbunden inte kunde agera gemensamt. När det blåser snålt ska man hålla samman och därför är det olyckligt. Men vi kom till en gräns där det inte gick att vänta längre och då var det här den bästa möjliga lösningen, säger han.
- Att utgå från att rekonstruktionen går igenom i det osäkra läge som råder och när en domstol har avslagit vore ett vårdslöst sätt att företräda våra medlemmar. Många tycker att det är oerhört grymt men förstår att det var nödvändigt.
Förra fredagen informerades medlemmarna i Trollhättan om att förbundet kommer att lämna in en konkursansökan.
- En del tyckte vi skulle avvakta, andra sa det var jättebra att vi sätter ner foten. Jag har respekt för att det finns ett antal som tycker att det är fel, men en stor majoritet tycker att det var ett riktigt beslut. Jag upplever att vi har medlemmarnas stöd nu också, säger Martin Wästfelt.
Han betonar att det alltid måste vara förbundets ansvar att fatta beslut av den här karaktären.
- Vår linje är att man ska fråga medlemmarna vad de anser, men de ska inte fatta beslutet. Det får inte bli omröstning eller att vi lägger det i knäet på klubben. 950 personer här har givit oss en fullmakt att företräda dem på bästa sätt. Det fortsätter att komma in nya fullmakter.
Hur lång tid tar det innan medlemmarna har sin lön?
- Blir det rekonstruktion handlar det om några dagar efter hovrättens beslut. Ska vår konkursansökan prövas har vi uppskattat det till tre till fem veckor i tingsrätten och därefter fjorton dagar för att hantera lönegarantifrågan.
Den stora uppgiften för Unionens representanter blir nu att försöka förklara för medlemmarna varför man begärt deras arbetsgivare i konkurs. Det starkaste skälet är naturligtvis att få tryck i frågan så att medlemmarna kan få ut sin lön.
Ett annan viktig orsak är, enligt Martin Wästfelt, att många har stora fodringar som man riskerar att gå miste om.
- Ett antal medlemmar kommer att slå i taket när det gäller lönegarantin, som är begränsad till 171 000 kronor. Då är det viktigt att konkursprocessen dras vidare, för det kommer ändå att bli en lång väntan där man sannolikt inte kommer att veta om man får betalt för det arbete man utför, säger han.
Vid en konkurs kommer det att bli huggsexa om vem som ska få betalt. Löntagare har generellt större rätt till pengar än underleverantörer, men det innebär inte att man automatisk får betalt.
- Om vi inte hade agerat skulle underleverantörerna ta sig rätten till de här pengarna och våra medlemmar som har fordringar över 171 000 kronor skulle riskera att mista dem. Nu finns det en chans att ett antal kan få igen pengarna, säger Martin Wästfelt.
- Vi har säkerställt att vår konkursansökan inte omöjliggör en prövning av rekonstruktionsansökan och vi vet att om lönerna betalas ut faller den också. Vi har garderat oss för att våra medlemmar i händelse av det värsta inte förlorar lika mycket som de annars skulle ha gjort.
