Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Blandade reaktioner på Saab

Besvikelse och förståelse. Reaktionerna från Unionenmedlemmarna på Saab är blandade över förbundets beslut att begära bolaget i konkurs.
Ola Rennstam Publicerad 13 september 2011, kl 15:25

Dagen efter att Unionen lämnat in en ansökan om konkurs för Saab var det många i Trollhättan som var besvikna och ledsna över beslutet. Men det finns även de som välkomnar initiativet.
Under tisdagen träffade Unionens chefsjurist Martin Wästfelt ett 30-tal förtroendevalda från olika avdelningar på Saab och fick möjlighet att förklara hur förbundet resonerat.

- Min känsla är att de accepterade och respekterade de skäl som vi haft för vårt beslut. Det finns en besvikelse över att förbunden inte kunde agera gemensamt. När det blåser snålt ska man hålla samman och därför är det olyckligt. Men vi kom till en gräns där det inte gick att vänta längre och då var det här den bästa möjliga lösningen, säger han.
- Att utgå från att rekonstruktionen går igenom i det osäkra läge som råder och när en domstol har avslagit vore ett vårdslöst sätt att företräda våra medlemmar. Många tycker att det är oerhört grymt men förstår att det var nödvändigt.

Förra fredagen informerades medlemmarna i Trollhättan om att förbundet kommer att lämna in en konkursansökan.
- En del tyckte vi skulle avvakta, andra sa det var jättebra att vi sätter ner foten. Jag har respekt för att det finns ett antal som tycker att det är fel, men en stor majoritet tycker att det var ett riktigt beslut. Jag upplever att vi har medlemmarnas stöd nu också, säger Martin Wästfelt.

Han betonar att det alltid måste vara förbundets ansvar att fatta beslut av den här karaktären.
- Vår linje är att man ska fråga medlemmarna vad de anser, men de ska inte fatta beslutet. Det får inte bli omröstning eller att vi lägger det i knäet på klubben. 950 personer här har givit oss en fullmakt att företräda dem på bästa sätt. Det fortsätter att komma in nya fullmakter.

Hur lång tid tar det innan medlemmarna har sin lön?
- Blir det rekonstruktion handlar det om några dagar efter hovrättens beslut. Ska vår konkursansökan prövas har vi uppskattat det till tre till fem veckor i tingsrätten och därefter fjorton dagar för att hantera lönegarantifrågan.

Den stora uppgiften för Unionens representanter blir nu att försöka förklara för medlemmarna varför man begärt deras arbetsgivare i konkurs. Det starkaste skälet är naturligtvis att få tryck i frågan så att medlemmarna kan få ut sin lön.

Ett annan viktig orsak är, enligt Martin Wästfelt, att många har stora fodringar som man riskerar att gå miste om.
- Ett antal medlemmar kommer att slå i taket när det gäller lönegarantin, som är begränsad till 171 000 kronor. Då är det viktigt att konkursprocessen dras vidare, för det kommer ändå att bli en lång väntan där man sannolikt inte kommer att veta om man får betalt för det arbete man utför, säger han.

Vid en konkurs kommer det att bli huggsexa om vem som ska få betalt. Löntagare har generellt större rätt till pengar än underleverantörer, men det innebär inte att man automatisk får betalt.
- Om vi inte hade agerat skulle underleverantörerna ta sig rätten till de här pengarna och våra medlemmar som har fordringar över 171 000 kronor skulle riskera att mista dem. Nu finns det en chans att ett antal kan få igen pengarna, säger Martin Wästfelt.

- Vi har säkerställt att vår konkursansökan inte omöjliggör en prövning av rekonstruktionsansökan och vi vet att om lönerna betalas ut faller den också. Vi har garderat oss för att våra medlemmar i händelse av det värsta inte förlorar lika mycket som de annars skulle ha gjort.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.