Så kan det nog också vara i många fall, även fast Råd&Röns tester sällan ger de dyraste varorna toppbetyg. Nu testar inte den eminenta konsumenttidningen fonder, men om de skulle göra det skulle resultat bli detsamma; dyra fonder får sällan toppbetyg, visar en jämförelse gjord av DI.se. Med dyra fonder menas aktiefonder med en årsavgift på 1 procent eller högre. I samtliga studerade kategorierna har fonderna med låga förvaltningsavgifter i snitt givit högre avkastning de senaste fem åren. Störst är skillnaden för Sverigefonderna, där de billiga fonderna i snitt givit 2 procent högre avkastning.
Det finns alltså inget som säger att dyra fonder går bättre än billiga. Men i vilka fonder tror du då att våra pengar är placerade? Jo, i de dyra fonderna! Ledsamt men sant. De stora svenska bankerna har tyvärr ett starkt grepp om oss fondsparare. Merparten av våra surt förvärvade pengar finns just i de stora bankernas dyra fonder. Faktum är att svenska hushåll betalar nästan 4 miljarder kronor mer i avgifter i år, än de skulle göra om den billigaste fondavgiften var rådande på marknaden. Totalt går runt 4,6 miljarder kronor bort i avgifter till fondbolagen. Om alla betalade de lägsta avgifterna skulle motsvarande siffra i stället vara cirka 0,8 miljarder.
Sätter du till exempel in 1 000 kronor i en aktiefond skulle du få 25 procent högre avkastning efter 10 år med den lägsta avgiften jämfört med om fonden hade tagit ut den genomsnittliga fondavgiften (antaget en avkastning på 7 procent per år före avgifter). Med dagens låga räntor och låga inflation blir avgifterna extra viktiga. Särskilt viktigt är det för den genomsnittlige fondspararen som stannar länge i varje fond att välja låga avgifter.
Det är nu tre år sedan börsen vände uppåt efter raset i IT-bubblans spår. På den tiden har börsen mer än fördubblat sitt värde. Även du som år 2000 startade ett regelbundet månadssparande i aktiefonder har fått en positiv avkastning. Många är dock fortfarande skrämda av raset och det med viss rätt. Börsen kurva pekar inte alltid uppåt. Dock är aktiefonder fortfarande ett bra sparalternativ. Särskilt om du kan undvara pengarna mer än tre år, månadssparar och sprider riskerna i olika fonder. Väljer du dessutom fonder med låga avgifter är det ännu bättre. Sparar du redan i fonder med höga avgifter kan du antingen flytta innehaven till en billigare fond eller avsluta och börja ett nytt sparande. Välj den fondtyp som ger dig rätt risknivå och som du tror ger en bra avkastning. Bland dessa fonder väljer du sedan den som har lägst avgift. Min gissning är att resultatet blir en indexfond, vilket är en billig lösning som alls inte är så dum.
Det finns alltså inget som säger att dyra fonder går bättre än billiga. Men i vilka fonder tror du då att våra pengar är placerade? Jo, i de dyra fonderna! Ledsamt men sant. De stora svenska bankerna har tyvärr ett starkt grepp om oss fondsparare. Merparten av våra surt förvärvade pengar finns just i de stora bankernas dyra fonder. Faktum är att svenska hushåll betalar nästan 4 miljarder kronor mer i avgifter i år, än de skulle göra om den billigaste fondavgiften var rådande på marknaden. Totalt går runt 4,6 miljarder kronor bort i avgifter till fondbolagen. Om alla betalade de lägsta avgifterna skulle motsvarande siffra i stället vara cirka 0,8 miljarder.
Sätter du till exempel in 1 000 kronor i en aktiefond skulle du få 25 procent högre avkastning efter 10 år med den lägsta avgiften jämfört med om fonden hade tagit ut den genomsnittliga fondavgiften (antaget en avkastning på 7 procent per år före avgifter). Med dagens låga räntor och låga inflation blir avgifterna extra viktiga. Särskilt viktigt är det för den genomsnittlige fondspararen som stannar länge i varje fond att välja låga avgifter.
Det är nu tre år sedan börsen vände uppåt efter raset i IT-bubblans spår. På den tiden har börsen mer än fördubblat sitt värde. Även du som år 2000 startade ett regelbundet månadssparande i aktiefonder har fått en positiv avkastning. Många är dock fortfarande skrämda av raset och det med viss rätt. Börsen kurva pekar inte alltid uppåt. Dock är aktiefonder fortfarande ett bra sparalternativ. Särskilt om du kan undvara pengarna mer än tre år, månadssparar och sprider riskerna i olika fonder. Väljer du dessutom fonder med låga avgifter är det ännu bättre. Sparar du redan i fonder med höga avgifter kan du antingen flytta innehaven till en billigare fond eller avsluta och börja ett nytt sparande. Välj den fondtyp som ger dig rätt risknivå och som du tror ger en bra avkastning. Bland dessa fonder väljer du sedan den som har lägst avgift. Min gissning är att resultatet blir en indexfond, vilket är en billig lösning som alls inte är så dum.
