Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bildskärmstillverkare kritiserar TCO-märkningen

Publicerad

Bildskärmstillverkare kritiserar TCO-märkningen

Lars Stenling, vd på Eizo som tillverkar bildskärmar, är kritisk till TCO-märkningen.
- Vi som följer kraven vet hur jobbigt det kan vara, och hur mycket det kostar. Risken finns att man som medveten konsument blir lurad.

Stenling är bekymrad över den bristande kontrollen. TCO-märkningen förlitar sig till stor del på tillverkarens försäkringar om hur produktionen går till, vilket han misstänker lockar tillverkare att "slira" på garantierna. Som konsumenter kan vi inte vara säkra på att bildskärmen vi köper faktiskt uppfyller de krav som TCO-märkningen ställer.
- Kraven är bra men uppföljningen brister. Man måste kontrollera vad som rör sig i buskarna. Mindre seriösa tillverkare behandlas på samma sätt som seriösa.
- Om man tar TCO 95, som visserligen är den gamla märkningen, går det tretton bildskärmar på dussinet som är godkända. Antingen är kraven för enkla att uppfylla och då är märkningen tandlös, eller så finns det ett antal svarta får i samlingen.
Lars Stenling vill väcka debatt kring miljöfrågorna, som han anser har hamnat i skuggan av krav på låga priser.
- Vi har inte kommit så långt egentligen utan borde jobba vidare. Som seriös tillverkare skulle man helst se bättre säkerhet i TCO-märkningen.
Till Computer Sweden säger Stenling att kan hoppas att om opinionen väcks så tvingas tillverkarna lägga om stil.
Martin Söderberg på TCO utveckling som håller i märkningen kan förstå kritiken.
- Vi har inte någon fullständig kontroll. Det är omöjligt när vi är så stora som vi är i dag. Vi är sex personer anställda på avdelningen. Mer kontroll klarar vi inte av i egen regi. Men vi funderar på att starta samarbete med någon annan.
Han medger att det vid vissa kriterier räcker med tillverkarens egen försäkran att bildskärmen uppfyller villkoren för TCO-märkning.
- På den ekologiska sidan är det möjligt att fuska. Alla andra parametrar testas i ett lab som vi har godkänt. Sedan har vi efterkontroll där vi köper in skärmar och testar strålningen, säger Martin Söderberg.
- Vi har de mest heltäckande kraven av alla. Kontrollen kan bli bättre och det är något vi jobbar med. Frågan aktualiseras när vi får den här typen av kritik.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.