Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bara åtta klubbar på bolagsstämmorna

De klubbar som så önskar kan representera Unionen vid sina bolags årsstämmor. Men ytterst få utnyttjar möjligheten.
Niklas Hallstedt, Linda Svensson Publicerad

Tidigare i år gick det ut ett brev till klubbarna i de företag Unionen äger aktier. Brevet förklarar att klubben kan begära fullmakt från förbundet att representera Unionen.

Bara åtta klubbar har begärt en fullmakt i år. Alltför få, anser Unionens ordförande Mari-Ann Krantz.
- Jag tycker att klubbarna borde göra mer.

En anledning till att det är så pass få klubbar som utnyttjar möjligheten kan vara att man har en kommunikation med företagsledningen och andra forum för diskussioner, tror Mari-Ann Krantz.
- Men att göra markeringar på stämmorna i viktiga frågor är ändå ett bra sätt att agera.

Sifs policy var att det är klubbarna som ska göra sina röster hörda, men Mari-Ann Krantz är inte främmande för att Unionen centralt skulle kunna agera i en specifik fråga som kan röra alla bolagsstämmor.
- Det är ett verktyg som vi kan använda. Vi skulle också kunna skicka ut frågan för klubbarna att ta upp på stämmorna.

Än så länge har någon sådan fråga inte dykt upp.

Kollega har pratat med fem klubbföreträdare.
1) Känner du till att klubben har ägarinflytande i ditt företag?
2) Har ni varit aktiva på bolagsstämman?

Åke Hjortsten, Ericsson:
1) - Ja, vi har utsett en representant som går på bolagsstämman. Dessutom har klubben egna aktier och inflytande i företaget.

2) - Vi har inte sett någon större anledning och har begränsade möjligheter. Man måste ha väldigt stora potter för att ha något inflytande. Men vi kan använda rösträtten för att gå upp i talarstolen. Förra året när frågan om bonus lyftes var vi med.

Malin Linnér, AstraZeneca:
1) - Ja.

2) - Bolagsstämman sker i London. Då skulle vi själva få ta oss dit på något vänster. Vi som Unionenklubb har inte engagerat oss. Det är klart att det finns mängder med frågor som är intressanta, men de kanske inte hör hemma på bolagsstämman. 

Tomas Rynning, Tele2:
- Ja, det såg jag något utskick om.

- Nej, det har vi inte varit. Vi har inte ansett oss ha tid. Det här kom mitt under löneförhandlingarna, som var en känslig fråga i år. Vi är inte så många engagerade i klubben, så vi hade inte tid helt enkelt. Nu har vi fått fler engagerade, så belastningen blir förhoppningsvis inte så stor i framtiden.

Margareta Welinder, H&M:
- Nej, det hade jag ingen aning om. Vår klubb är ganska nybildad, så vi är inte så jätterutinerade. Vi kom på att vi har rätt till representanter i bolagsstyrelsen, så där har vi petat in en ordinarie och en suppleant.

- Jag vet inte vilka frågor man skulle kunna driva på en stämma. Jag tror att man måste vara med en gång först så att man inte klampar på och gör fel, då kan det bli tvärtom-effekt. Ska man driva fackligt arbete måste man göra det rätt.

Gunilla Brandt, Electrolux:
- Ja, vi vet att vi har den möjligheten.

- Vi har utnyttjat det vid tillfällen när det varit specifika frågor vi vill belysa. Senast, för några år sedan, var det nedläggningen av verksamhet i Stockholm som skulle flyttas till Italien. Då föranledde klubbordförandens närvaro att han fick ett samtal med vd:n före stämman, så det var indirekt påverkan.

Fakta

Unionen största aktieinnehav (marknadsvärde 2006):

Ericsson (1 466 miljoner).
H&M (758 miljoner)
Kinnevik (615 miljoner)
AstraZeneca (587 miljoner)
Millicom (554 miljoner)
Tele2 (487 miljoner)
Svenska Handelsbanken (481 miljoner)
Electrolux (430 miljoner)
Investor (307 miljoner)
Axis (219 miljoner)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.