Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bara arbetsgivare får insyn i ITP

Ska arbetsgivaren få se vad din avtalspension kostar men inte du själv? Så är det, bestämde fack och arbetsgivare i ITP-nämnden när deras pensionsbolag Alecta frågade.
Bengt Colling Publicerad

I gamla tjänstepensionssystemet, som omfattar alla födda före 1979, har man en på förhand bestämd nivå på pensionen. Den ska motsvara en viss procentsats av slutlönen när man går i pension.

Har för lite betalats in, kanske för att tjänstemannen varit borta från arbetsmarknaden och ingen arbetsgivare har betalat in premier, kan senare arbetsgivare få betala mer, särskilt för en nyanställd som snart går i pension. Ryktet om detta gör att en del arbetsgivare tvekar att anställa äldre.

Arbetsgivarna överdriver risken, tror tjänstemän som söker jobb och fruktar att bli förbigångna. De vill själva kontrollera intjänandet till sin förmånsbestämda tilläggspension hos fackets och arbetsgivarnas pensionsförvaltare Alecta för att kunna lugna en rekryterande arbetsgivare.

Har arbetsgivare en överdriven föreställning om vad ITP-premien kostar?
- Det tror jag, säger Alectas pensionsekonom Eva Adolphson. Det har blivit lite av ett mantra utan reellt innehåll. I stället för att tala om varför du inte fick jobbet om du har några år på nacken så är det lättare att glida ur den obekväma frågan genom att säga att du blev för dyr i ITP.

- De som jobbar på vår företagsservice säger att när arbetsgivare ringer och frågar "Vad kan den här personen tänkas kosta i ITP att anställa?" blir de nästan alltid förbluffade och säger "Oj då, inte mer?" Så det finns lägen när den anställde tycker sig ha skäl att själv ta reda på vad en presumtiv arbetsgivare kan tänkas betala i lön och därmed ITP.

Men tjänstemän har inte tillgång till uppgifter om sin ITP hos Alecta. Det har bara deras arbetsgivare.

En arbetsgivare som funderar på att anställa en tjänsteman och grunnar på hur hög lön man vågar sätta får inte heller utan vidare veta sökandens eventuella ITP-inbetalningar och därmed nya premien. För det krävs att Alecta får fullmakt från tjänstemannen. Däremot får tjänstemannen själv ingen insyn i material om den egna pensionen.  

Tjänstemannen som med sin fullmakt ger en rekryterande arbetsgivare insyn kan däremot passa på att kräva av denne att själv få kopia.

Ska det verkligen vara så? Det undrade ansvariga inom Alecta. De bad parternas nämnd för ITP-systemet att ta upp frågan. Där sitter företrädare för arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, tjänstemännen i PTK (där Unionen ingår) och parternas bolag Collectum, som administrerar ITP.

Beslutet blev att inte ändra något. Arbetsgivarna ville behålla systemet som det är och därmed kunde det inte ha blivit något ändringsbeslut även om facken krävt det, eftersom nämnden bara fattar eniga beslut. Nu var nämnden enig om att inte ändra. Alecta ska fortsätta att bara lämna uppgift till arbetsgivaren.

- Alecta kan ändå inte ge något exakt svar utan uppgifter från förvaltare på andra avtalsområden där man jobbat, säger Hans Gidhagen, som satt med från Svenskt Näringsliv. Det är bara om man funnits inom ITP hela tiden som de kan ge en någorlunda säker uppgift. Vi såg inget behov att ändra. När det alltid varit så här kan det fortsätta så. Frågan har varit uppe då och då men vi ser inget problem. Det gjorde uppenbarligen inte PTK heller.

- Vi hade svårt att se varför det skulle ändras, intygar Per-Olof Westerlund från PTK. Och arbetsgivaren är försäkringstagare, inte individen, framför allt inte i den förmånsbestämda ITP. Där är det definitivt arbetsgivaren som står för allt.

Samordningen med intjänande från områden utanför ITP-planen, exempelvis om man arbetat statligt eller kommunalt, försvinner 1 januari 2009. Därmed blir det i framtiden inga retroaktiva premiedebiteringar för arbetsgivare, utan den premie Alecta debiterar vid inträdet kommer att vara korrekt redan från början.

Under företagskundernas flik på Alectas hemsida finns på "Premienivåer vid rekrytering" en räknesnurra som alla kan använda. Man fyller i ålder och lön och ser då ungefär vilken ITP-premie arbetsgivaren ska betala per månad. Kalkylen bygger på genomsnitt för åldersgrupper och inkomstlägen där även genomsnittlig arbetslöshet ingår. Resultatet kan sedan viktas ytterligare med alternativ för hur högt eller lågt finansierad tilläggspensionen redan är, så kallat intjänande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.