Avtalsartiklar stoppades

Sju artiklar om avtalsrörelsen har lyfts ur tidningen Skolvärlden av kanslichefen på Lärarnas Riksförbund. Han ser det inte som censur.

Medlemmarna i Lärarnas Riksförbund får inte läsa journalistiska texter om det förslag på löneavtal de ska rösta om före påsk. Det skulle kunna påverka dem i sina val.
– Jag har följt ett förbundsstyrelsebeslut om att informationen om avtalet ska vara så värderingsfri som möjligt, säger kanslichefen Gunnar Häggström, som hävdar att det inte är frågan om censur:
– Artiklarna får publiceras i senare nummer, efter omröstningen. Huvudartikeln handlade om individuell lönesättning, och det är något som vi tagit ställning till för länge sedan. Avtalet handlar inte om det.
I stället publicerades en "avtalsnära text" skriven av kansliet. Debattsidorna har lämnats orörda.
Det är ovanligt att fackförbundsledningar direkt utövar censur av redaktionellt material – det vill säga har krav på när, var, hur eller om något ska publiceras. Liksom på kommersiella tidningar gäller att om ägaren är allvarligt missnöjd med tidningen avsätts chefredaktören. Detta för att den journalistiska integriteten ska garanteras och därmed läsarnas rätt att få veta vad som händer, belyst utifrån olika perspektiv.
– Chefredaktören är sjukskriven och den tillförordnade blev ombedd och därefter beordrad att lyfta materialet, kommenterar Gunnar Häggström.
Ledningen har tidigare vid upprepade tillfällen direkt intervenerat i det redaktionella arbetet, som att byta rubriker.
– Det känner jag själv inte till, säger Gunnar Häggström.
– Det har hänt mer än vid ett tillfälle, bekräftar journalistklubbens ordförande Ingvar Frestadius.
Bland medlemmarna är åsikterna delade om förslaget till nytt löneavtal. Avtalet är femårigt, men ger inga garantier på individnivå. Garanterat utfall på kommunnivå är tio procent – målsättningen från fack och arbetsgivare är dock det dubbla.

MARIE NÄRLID © siftidningen 2000

Fotnot: Det blev klart besked när LR:s medlemmar röstade om det nya löneavtalet. Hela 82,9 procent av de röstande sa nej till avtalet.
Knappt 62 procent av de 46 200 röstberättigade deltog i omröstningen.