Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Avtal kan bryta mot ny lag

Den 1 januari 2009 ska en ny sammanhållen diskrimineringslagstiftning införas. Då kommer också åldersdiskriminering att kriminaliseras.
- Det kan finnas anledning för oss att se över våra kollektivavtal, säger Helena Hedlund, Unionens chefsjurist.
Linda Svensson Publicerad 30 januari 2008, kl 10:54

Utöver diskrimineringsförbud på grund av religion, kön, sexuell läggning, etniskt ursprung och funktionshinder införs från januari nästa år även förbud att diskriminera på grund av ålder och könsidentitet.

Förbud mot åldersdiskriminering har varit på gång en längre tid. Sverige har fått uppskov från EU för att införa det i nationell lagstiftning. I januari 2009 är det dags. Men det blir inte totalförbud mot åldersgränser.

- Man gör undantag. Man har rätt att tillämpa åldersgränser i vissa fall. Men det är inte förrän lagen prövas som vi vet var gränsen går, säger Helena Hedlund.

Det gäller till exempel avtal om pension och invaliditetsersättning.

I en del kollektivavtal finns till exempel lönetrappor som baseras på ålder.
- Jag vågar inte säga exakt hur undantagen kommer att se ut, men utifrån dem får vi se över våra kollektivavtal, säger Helena Hedlund.

En ny sammanhållen diskrimineringslagstiftning behöver inte betyda att det blir fler fällande domar.
- Bevisbördan ligger väldigt tungt på den som känner sig diskriminerad, säger Helena Hedlund.

Jämställdhetslagen, som förbjuder diskriminering på grund av kön, infördes 1991. Men det har visat sig svårt för den som känner sig särbehandlad att få rätt.

- Även om man har lättat på bevisbördan så måste den som känner sig diskriminerad bevisa att något faktiskt har hänt och att det sannolikt rör sig om diskriminering. Det är fortfarande väldigt svårt att bevisa, oavsett diskrimineringsgrund. Det riskerar att gälla även ålder, säger Helena Hedlund.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.