Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Avslöja sanningar kan stå dig dyrt

Håll tyst och lyd din arbetsgivare blint. Annars riskerar du inte bara att bli av med jobbet utan också att få betala höga skadestånd. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller i princip inte för privatanställda, vilket leder till tysta arbetsplatser och ökar risken för skandaler.
Johanna Rovira Publicerad

De som jobbar inom den offentliga sektorn har grundlagsskyddad rätt att kritisera sina arbetsgivare så länge de gör det som privatpersoner och sköter sitt jobb. Arbetsgivaren är förbjuden att straffa en frispråkig anställd och har heller inte rätt att luska i vem som läckt hemligheter till pressen.

Men allt fler offentliga verksamheter säljs ut och privatiseras och en anställd som varit fri att säga vad han eller hon vill om sin arbetsgivare ena dagen kan andra dagen finna att det inte alls går an att vara öppen om missförhållanden på jobbet.

- Inom det privata kan man glömma allt vad yttrandefrihet heter. Lojalitetsplikten tar över. Även om tystnadsplikt inte alltid är inskrivet i kollektivavtal säger praxis att det finns en dold klausul hos alla som har en privat anställning, säger Anne Alfredson, jurist på LO-TCO rättsskydd. 

Om det är så illa att man ändå behöver kritisera sin arbetsgivare, måste man ha väldigt torrt på fötterna och helst inget egetintresse i att sätta arbetsgivaren på pottkanten. Kritiken, som inte får vara skymflig eller innehålla hot, ska dessutom framföras i första hand till arbetsgivaren, så denne får en möjlighet till bot och bättring.

- Om man därefter går ut offentligt med kritiken gör man det på egen risk. Har man gjort en missbedömning kan man bli ålagd att betala högt skadestånd för den fulla skadan arbetsgivaren gjort, säger Anne Alfredson. 

Arbetsgivaren riskerar inte lika mycket på att göra en miss. Det största skadestånd som betalats ut för en uppsägning på osaklig grund är 100 000 kronor. 

- Den stora faran är att det blir tyst på arbetsplatserna och att folk inte vågar prata om missförhållanden, säger Sussanne Lundberg, jurist på rättsskyddet.

- Det här är helt vansinnigt, säger Per Trehörning på Journalistförbundet som länge propagerat för att yttrandefriheten och rätten att vända sig till pressen ska gälla även inom den privata sektorn.

- Många stora skandaler hade kunnat undvikas om anställda haft rätt att kritisera sin arbetsgivare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.