Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Attityd till psykisk ohälsa ska förändras
Tre av fyra kan tänka sig att ha en kollega med psykisk ohälsa. Det är alldeles för få anser myndigheten som fått regeringsuppdraget att förändra allmänhetens attityder och kunskaper om psykisk ohälsa.
Myndigheten för handikappspolitisk samordning, Handisam, har efter en undersökning konstaterat att 25 procent inte vill jobba ihop med en person med psykisk ohälsa.
- De allra flesta psykiskt sjuka hittar strategier att leva med sin sjukdom och fungerar, med behandling och stöd, på ett bra sätt. Så utifrån det perspektivet är 25 procent ganska mycket, säger Rickard Bracken, projektledare i attitydprojektet på Handisam.
Missvisande bild av psykisk ohälsa
- Folk har en bild av att psykiskt sjuka är svåra att umgås med, inte klarar det sociala samspelet, är aggressiva och oberäkneliga. Men det är en missvisande bild av psykiskt sjuka i allmänhet.
Den bilden har Rickard Bracken och hans kollegor av regeringen fått i uppdrag att förändra. Denna första undersökning var ett avstamp, en nollmätning för att fastställa utgångsläget.
- Vi kommer att göra uppföljningar för att se om vi kan åstadkomma någon förändring och få en annan bild än den vi matas med av bland annat medierna.
Svårt vara öppen
Handisam räknar med att en femtedel av befolkningen har någon form av psykisk ohälsa - det kan vara alltifrån bipolära diagnoser till ätstörningar eller depression någon gång i livet. Men forskning visar också att de som går ut med sin sjukdom har svårare att få till exempel jobb,
- De allra flesta väljer att inte prata om sin sjukdom, eftersom det är så skuldbelagt med psykisk ohälsa. De psykiskt sjuka som syns och märks är de som uppenbart inte fungerar. Men skulle man sätta sig ner och prata om psykisk ohälsa på en arbetsplats, skulle man märka att ganska många kollegor har egen erfarenhet av det, säger Rickard Bracken.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
