kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Åtta nya avtal klara

Publicerad

I går, tisdag, blev ytterligare åtta avtal klara mellan SIF och arbetsgivare, denna gång i petroleum- och byggbranschen. Liksom tidigare är lön och arbetstidsförkortning centrala delar.

SIF har tecknat 27 avtal för de kommande tre åren. Men man har bara kommit drygt halvvägs ännu. Det återstår 24 avtal.
- Det är fortfarande ett stort jobb kvar, det är knappt vi mäktar med det på förhandlingsenheten, säger SIF:s förhandlare Paul Ellemark.
För medlemmarna i petroleumbranschen gäller lönerevision och löneöversyn varje år. Potten att fördela uppgår i år till minst 2,1 procent av medlemmarnas lönesumma, år 2002 och 2003 till 1,7 procent. Varje anställd garanteras i år 275 kronor i månaden, och 225 respektive 200 kronor de nästkommande åren.
Arbetstidsförkortningen är inte tvingande som i verkstadsavtalet. Parterna lokalt kan enas om att lägga in 0,5 procent extra i lönepotten eller att ha en generell lönehöjning på 0,5 procent i stället för att korta arbetstiden med en dag om året.
När det häller arbetsmiljön ska en grupp bestående av fack och arbetsgivare se över bland annat arbetsorganisation, arbetstider och chefsutbildning.
Även sju avtal inom byggbranschen blev klara igår. Potterna ligger där på 2,1 procent i år, 1,8 procent 2002 och 1,6 procent 2003, att fördela vid årliga löneöversyner.
Arbetstidsförkortningen är som i tidigare avtal en dag per år, vilket motsvarar 0,5 procent.
- Det är ett bra avtal, framför allt att vi har fått en generell arbetstidsförkortning. I förra avtalet stod det bara att man hade möjlighet att lokalt ta upp arbetstidsförkortning, säger Ulla-Maria Jonsson, SIF:s förhandlare på området.
Den stora stötestenen i förhandlingarna var föräldralönen, tidigare havandeskapslönen.
- Alla arbetsgivarorganisationer utom en hade sedan tidigare tre månaders havandeskapslön. När det skulle göras könsneutralt ville de inte gå med på att ha så lång tid, utan ville ha en eller två månader. Jag tycker att det är en otrolig kullerbytta, man kan inte gå ut till kvinnorna i branschen och säga att de får kortare tid för att det ska bli jämställt. Det satt hårt inne men vi fick igenom våra krav, säger Ulla-Maria Jonsson.

LINDA SVENSSON© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även