Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Att vara liten och sur

Har du någon gång kommit tillbaka från semestern eller annan ledighet och känt dig utanför och i någon mån bedragen? <br />Som om du inte räknas för att det har hänt saker både praktiskt och i relationer som känns som de glömt dig. Det har jag!<br />
Publicerad
Jag skämdes, för det var inga storsinta känslor. Jag var ju glad över att arbetskamrater funnit varandra och att praktiska problem blivit lösta, men jag ville vara med!
Jag ville vara med om allt roligt och kunna dela minnen och skratt. Att bara få det återberättat räcker inte. Jag kände mig som sjuåringen som är sur för att bästisen vill leka med andra
En något märklig tanke dök upp: Är semestern bra för oss?
Hur många av oss har inte haft känslan av besvikelse, eller "var detta allt?" efter semestern.
Allt ska vara perfekt under några veckor: Vädret, en harmonisk hustru/make, barn som tindrar med ögonen, ekonomin stabil och så mycket kraftansamling så att det räcker gott och väl till nästa år. Har det hänt? I själva verket ger semestern tillfälle att ifrågasätta relationer, arbetssituationen eller livssituationer i stort. Det är svårt att i stället ta tillfället i akt och reflektera över hur man ska bli mer engagerad och konstruktiv nästa arbetssäsong.
Att vara borta är som att hålla upp en spegel till jobbet och just det året var det nog mest synd om mig i hela världen. Jag är bra på självömkan och när jag gnällt om småsaker någon vecka sa mina arbetskamrater till mig: hallå, vi gillar dig, sluta gnälla, och jag kunde le åt att jag blivit sju år i en vecka och fick distans till mina futtiga problem.
Jag hade tur. Att ha utrymmet att ibland få vara självömkande, orättvis och som ett litet krävande barn är inte alla förunnat. För människor som av en eller annan anledning hamnar utanför så blir det ett dilemma. Får man vara avundsjuk? Får man vara svartsjuk, får man missunna andra roligt bara för att man själv inte får vara med?
Jag har sett fenomenet i en så vanlig förändring som att någon börjar arbeta deltid eller som sagt, efter semestrar. Det blir ju inte riktigt klokt att bara för att jag jobbar deltid, och inte är med på eftermiddagsfikat, så känner jag mig utanför. Och just den känslan, så här får jag inte känna, gör ofta att man känner det ännu mer.
Risken är att man tar ut det i andra former. Blir petig och retlig och drar sig undan. En lösning är att aldrig vara borta och aldrig ta semester. Jag skojar inte, det är ingen bra lösning men jag ser det ofta. Personer som är så rädda att förlora gemenskap och kunskap om saker som händer att de är på arbetet alldeles för mycket och de få gånger de är borta ringer de och kollar. Det bottnar ofta i rädslan att hamna utanför.
Den motsatta strategin finns också: att ge upp. Jag kommer inte att kunna vara med på allt och då tänker jag inte bry mig. Dessvärre är det vanligt vid sjukskrivning och påtvingad frånvaro. Man känner sig utesluten och ger upp försöken att komma tillbaka i gemenskapen.
De som har den bästa strategin är de som med någorlunda självdistans tillåter sig att vara små och sura. Som erkänner att de känner sig avundsjuka och utanför och samtidigt inser att det inte är riktigt rättvist. Som kan ha känslan öppet och samtidigt bearbeta den så att den inte tar sig andra destruktiva uttryck.
Att förbjuda andra att umgås, ha kul och lösa saker när inte jag är med håller inte riktigt, tro mig.

Ulf Lager

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.