För att få gå i avgångspension måste man vara minst 55 år, även om erbjudandet oftast riktas till den som är 60 och äldre.
Om det finns en fackklubb på jobbet brukar arbetsgivaren först försöka komma överens med klubben om att man ska ge ett sådant erbjudande, vilka som ska få det och hur ska det se ut.
Men eftersom en avgångspension är en enskild överenskommelse mellan en anställd och dennes arbetsgivare kan villkoren ändå se olika ut på samma arbetsplats.
Det vanliga är att arbetsgivaren löser ut den anställde genom att köpa en pensionsförsäkring för ett engångsbelopp och att försäkringsbolaget sedan ser till att avgångspensionen betalas ut.
Den brukar motsvara 70 till 75 procent av lönen fram till 65 års ålder och vara grundad på den fasta slutlönen inklusive semestertillägg. Men också ersättningar, som provision, ob-tillägg, bilförmån och subventionerad lunch, liksom naturaförmåner i form av helt fri kost och bostad, kan räknas in.
Pensionen ska också värdesäkras, exempelvis genom att den följer prisutvecklingen.
För att pensionärslivet efter 65 inte ska bli magrare än det hade blivit om man stannat kvar på jobbet ska man också ha kompensation så att varken den allmänna statliga pensionen eller den tjänstepension, som de flesta har, blir sämre.
Det är också bra om arbetsgivaren fortsätter att betalar premien för ens tjänstegrupplivförsäkring fram till 65-års dagen så att anhöriga får ett engångsbelopp om man skulle avlida innan dess.
Man bör också undersöka om det går att ha kvar sin eventuella gruppförsäkring på jobbet. I annat fall kan man behöva teckna en fortsättningsförsäkring, vilket kan bli ganska dyrt.
Om man har en gruppförsäkring via facket är det viktigt att fortsätta vara med i det och behålla försäkringen för att ha ett bra försäkringsskydd.
I broschyren Avgångspension, som PTK tagit fram, finns många fler råd om vad man behöver tänka på om man blivit erbjuden en avgångspension.
- Den ger ett bra stöd, men man behöver ändå rent allmänt ta hjälp av en expert. Hur pensionslösningarna ser ut är väldigt olika på företagen och om man får hjälp av en ombudsman så kan man också få till en så maximal lösning som möjligt, säger Per-Olof Westerlund.
