Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Åtgärder ersätter inte riktiga jobb

Publicerad
Åtgärder ersätter inte
riktiga jobb

Arbetsgivare och arbetssökande är överens – arbetsmarknadsåtgärder tränger inte undan riktiga jobb. Det visar en ny undersökning från AMS.


Ingen arbetsgivare och endast 8 procent av arbetssökande som deltagit i åtgärder tror att ALU ersätter en riktig anställning. Något fler tror att API utnyttjas för att slippa tillsätta en tjänst, 8 procent av arbetsgivarna och 18 procent av de arbetssökande.
- Det stämmer överens med de rapporter vi fått från arbetsförmedlingarna, säger AMS generaldirektör Bosse Ringholm.
Totalt skickades 11 000 enkäter ut, lika många till arbetsgivare som till åtgärdsdeltagare. Av svaren framgår att risken för undanträngning är störst när det gäller rekryteringsstöd. Det är det stöd staten ger för att få in till exempel handikappade och invandrare på arbetsmarknaden. 35 procent av arbetsgivarna och 37 procent av de arbetssökande ansåg att stödet tränger undan riktiga jobb.
- Det är inte så konstigt, det är ju en planerad undanträngning med syfte att få in de här människorna, säger Bosse Ringholm.

ALU försvinner
I budgetpropositionen föreslås att ALU och API avskaffas vid årsskiftet och ersätts med en åtgärd kallad arbetspraktik. Den nya åtgärden är i allt väsentligt lik API. Avsikten är att kunna dra ned på antalet praktikplatser i takt med att arbetsmarknaden blir bättre.
Andra nyheter i budgetpropositionen är att man har satt upp ett sysselsättningsmål. År 2004 ska 80 procent av arbetskraften ska vara i arbete.
- Tidigare har man sagt att arbetslösheten ska halveras till år 2000. Det är bra att man är tillväxtorienterad nu, säger Ringholm.
Han hade dock gärna sett att villkoren för utbildning gjorts bättre.
- Det finns ett väldigt stort behov av yrkesutbildning. Den har ökat med 10 000 platser på ett år. Det är bra, men det krävs mer. De närmsta tio åren kommer vi att ha en stor ersättningsrekrytering när alla 40-talister går i pension.

LINDA SVENSSON© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.