Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsskadeförsäkringen: Miljardöverskott ger huvudbry

Publicerad

Arbetsskadeförsäkringen:
Miljardöverskott ger huvudbry

Ändrade regler som gör det lättare att få arbetsskadorna godkända eller minskade avgifter för företagen? Det är knäckfrågan när försäkringen går med plus.

Samtidigt som det har blivit allt svårare att få arbetsskador godkända ger arbetsskadeförsäkringen ett kraftigt överskott. Bara i fjol betalade företagen in över fem miljarder för mycket till försäkringen.
Tidigare gick arbetsskadeförsäkringen med minus, som mest fanns ett samlat underskott på 26 miljarder kronor. I dag ser det annorlunda ut. Underskottet är nere i knappt 7 miljarder och fylls snabbt upp. Behålls avgiften på nuvarande nivå kommer minus ha vänts till plus redan år 2000, visar Riksförsäkringsverkets beräkningar.
Orsaken till den dramatiska vändningen är att arbetsskadeförsäkringen förändrades 1993. Själva arbetsskadebegreppet ändrades, liksom grunderna för att få en arbetsskada godkänd. Det har lett till att både antalet anmälningar och antalet godkända arbetsskador minskat kraftigt.
Utvecklingen har orsakat politisk huvudbry. Ingen vill ha en försäkring som inte motsvarar uttagen. SAF vill att avgiften sänks så att den motsvarar de verkliga kostnaderna. Fackförbunden vill istället ha en förändring av reglerna för försäkringen. Det var exempelvis ett av TCO:s krav i sin nyligen avslutade jämställdhetskampanj. TCO menar att de nya bevisreglerna drabbar kvinnorna i större utsträckning än männen. Kvinnorna lider oftare av förslitningsskador och psykosociala problem som exempelvis stress. I dessa fall kan det vara svårt att bevisa sambandet mellan skadan och det utförda arbetet. TCO går nu vidare med frågan och anmäler Sverige till EU-kommissionen för brott mot EGs jämställdhetsdirektiv.
Meningen var att regeringen skulle ha lagt en proposition om den framtida arbetsskadeförsäkringen redan i vår. Den har nu skjutits upp till hösten. Enligt uppgift från socialdepartementet fanns det alltför många oklarheter som måste redas ut.

NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.