Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetslöshet gör att fler unga dricker

Arbetslöshet och dålig ekonomi gör att var tredje ung man dricker för mycket alkohol. Det visar en undersökning från Statens folkhälsoinstitut.
- Det är alarmerande siffror, säger Svante Pettersson, projektchef, Riskbruksprojektet.
Lina Jonsson Publicerad 3 november 2009, kl 11:03

Att ungdomar stundtals dricker alkohol i skadliga mängder är inget nytt. Men de senaste månaderna har siffrorna eskalerat. Delvis på grund av finanskrisen och den höga arbetslösheten visar siffror från nationella folkhälsoenkäten.

- Vi har sett en tydlig koppling mellan unga mäns riskfyllda drickande och en utsatt ekonomisk situation. Var tredje arbetslös man i landet, 34 procent, har riskabla alkoholvanor, säger Svante Pettersson.

För att definieras som en "riskdrickare" ska man som kvinna dricka mer än nio glas vin i veckan, och som man 14 glas. I Sverige är det dock vanligare att man definierar ett missbruk utifrån den mängd alkohol man dricker vid ett och samma tillfälle.

- När vi dricker mycket i Sverige gör vi det på en och samma gång. På det sättet skiljer vi oss från många andra länder i Europa, säger Svante Pettersson.

Under vecka 45 arrangerar Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut för andra gången en nationell uppmärksamhetsvecka för att larma om alkoholens effekter i arbetslivet.

En undersökning av bemanningsföretaget Manpower visar att fyra av tio som misstänker att deras kollegor har alkoholproblem väljer att inte göra något åt saken.

- Det är fortfarande ett stort tabu att tala om alkoholproblem på arbetsplatserna. Varken chefer eller medarbetare vet riktigt hur de ska hantera frågan och tystar istället ned den. Vi vill att frågan ska bli lika naturlig att diskutera som hälsa och stress och det är delvis därför vi anordnar den här veckan, säger Svante Pettersson

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.