Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivarna vägrar arbetstidsförkortning

Publicerad

Almega svensk teknik och design kan inte acceptera en arbetstidsförkortning för konsultföretagen. Därmed finns ingen lösning i sikte och övertidsblockaden som SIF och CF varslade om i fredags ser ut att träda i kraft.

- Arbetstidsfrågan är väldigt speciell för konsultföretag, de säljer ju sin tid. Kraven på arbetstidsförkortning får våra företag att se rött, säger Jonas Milton, förbundsdirektör i Almega tjänsteförbunden.
SIF och CF varslade i fredags om övertidsblockad, en konfliktåtgärd som träder i kraft den 15 maj om parterna inte kommit överens innan dess. Det finns inget i dag som tyder på att man ska hitta en lösning.
SIF och CF har väldigt lite förståelse för konsultföretagens speciella villkor. Vi kan inte acceptera en arbetstidsförkortning. Det är tveklöst den största tvistefrågan, säger Jonas Milton.
Även individuella lönegarantier, föräldralön och permission för veckovila är frågor som parterna inte kan enas kring. Arbetsgivarna hävdar att föräldralön, som har ersatt den tidigare havandeskapslönen i SIF:s andra avtal och som omfattar även män, kostar för mycket.
- Lönerna är högre i konsultbranschen, och det som gäller på andra områden kan inte tillämpas.
- När det gäller individuella lönegarantier så har vi inte haft det tidigare, och vi har inte upplevt att det varit något problem. Vad SIF vill ha är ett industriavtal. Våra företag kräver att bli behandlade som de konsultföretag de faktiskt är.
SIF:s Thord Wedin sade till siftidningen i fredags att man förväntar sig att medlare kopplas in. Men den vägen tror inte Jonas Milton på.
- Deras förhoppning är att medlarna ska driva igenom ett avtal enligt den modell som finns i industrin. Det vill vi inte ha, och vi anser inte den här diskussionen avslutad. Men jag har svårt att se hur vi ska kunna lösa det. Vi kommer inte att backa i arbetstidsfrågan. Det har alltid varit och kommer alltid att vara vår hjärtefråga.

LINDA SVENSSON© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.