Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivarna som står över lagen

Det blir tufft för många ambassadanställda efter årsskiftet. Då ska de börja betala skatt enligt en lagändring som förutsätter att deras löner ska höjas. Problemet är att flera ambassader struntar i lagen. <br /><br />
Publicerad
I dag betalar anställda vid ambassader och konsulat ingen skatt men tjänar också därefter, alltså bara cirka 70 procent av svenska löner, om ens det.
Lagändringen, som faktiskt har några år på nacken, men inte börjar gälla fullt ut förrän januari 2007, välkomnades från början av flertalet lokalanställda vid landets ambassader. Tanken var att ambassadanställda ska få samma rättigheter och sociala skyddsnät som alla andra genom att börja betala skatt. Eftersom socialförsäkringens ersättningar baserar sig på en bruttolön, har ambassadanställda hittills förlorat stort när de till exempel varit sjukskrivna, föräldralediga eller gått i pension (se räkneexempel).
- Det är alltid jobbigt att stå utanför systemet, säger Kerstin Fällström, ordförande i ambassadanställdas klubb.
I propositionen till lagändringen förutsätts att ambassaderna ska höja de anställdas löner, så att deras faktiska inkomst blir den samma som i dag. Något som vissa ambassader inte har en tanke på att göra.
- Man genomför ändringarna på ett så svenskt sätt när man tror att ambassaderna ska följa lagen. Vissa ambassader gör det också, men vi som jobbar för Sydamerika, Afrika och Asien kommer att få problem. På den legation jag arbetar har vi alla lokalanställda fått beskedet att man inte tänker höja våra löner. Dessutom ber de oss tala om direkt om vi accepterar att vara kvar på de villkoren. De flesta av oss hamnar under existensminimum nästa år, säger Kerstin Fällström som arbetar vid Chiles generalkonsulat.
Hon är upprörd över de svenska myndigheternas flathet och anser att UD inte gjort tillräckligt för att få ambassaderna att inse att de måste följa svensk lag. Dessutom är hon kritisk till att lagen säger att de ambassadanställda själva ska betala in skatten via en särskilt a-skattsedel.
- Det är först i år vi kommit underfund med konsekvenserna av det. Våra arbetsgivare kommer alltså inte att se hur lite vi faktiskt får ut i handen.
- Att myndigheterna lämpar över ansvaret att betala skatt på den enskilde, kommer att bli en besvärlig historia, särskilt som det finns medlemmar som inte är så hemma i den svenska skattelagstiftningen, säger Boel Holst, ombudsman på HTF.
Enligt propositionen är skälet till att man inte ålägger ambassaderna att betala in de anställdas skatt att det endast är svenska arbetsgivare och utländska dito med fast driftställe i Sverige som är skyldiga att göra skatteavdrag. Och dit räknas inte ambassader och konsulat.
- Jag tror att det verkliga skälet att man gjort så här är att man vet att det kommer att bli svårt att driva in skattepengarna annars. Flera ambassader struntar ju i att betala in sociala avgifter för sina anställda, säger Boel Holst.
Det som händer är att man istället väljer att säga upp personal och anställa folk från hemlandet för kortare perioder till betydligt lägre löner. Man väljer också att inte göra någonting i förhoppning att vi själva tröttnar och säger upp oss, säger Kerstin Fällström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.