Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Arbetsgivarna drömmer"

Höstens avtalsrörelse har varit tuffare än vanligt. Det menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Linda Svensson Publicerad

Arbetsgivarna har vridit åt tumskruvarna i årets avtalsrörelse. Teknikföretagen vill ha flexibla avtal, där lokala uppgörelser i företagen kan avvika från löneökningarna i de centrala avtalen. Samtidigt vill de att det är individen, inte de lokala fackliga företrädarna, som förhandlar om lönepåslagen.

- Lokal lönebildning kräver ett förtroende. Men det förtroendet saknas sedan vi i våras kunde se hur man hanterade löneavtalen. De goda resultaten i företagen avspeglades inte alls. Då är den här manövern bara ett sätt att minska de anställdas inflytande, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

Modellen förespråkas inte bara av arbetsgivarna. Även fackförbundet Ledarna tycker att makten över lönen ska finnas ute i företagen, och vara en sak mellan chef och medarbetare. Sveriges Ingenjörer övergav den traditionella modellen vid förra avtalsrörelsen och tecknar numera avtal med samma innebörd.

- Våra avtal innehåller redan idag individuella lönesamtal mellan individen och chefen. Skillnaden mellan oss och Ledarna är att vi anser att det är viktigt att klubben har möjlighet att påverka helheten och göra strukturella satsningar. Risken finns annars att man missar osakliga löneskillnader mellan kön, grupper och individer. I förlängningen skulle det äventyra märkessättningen och leda till generellt lägre löneökningar. För oss är det totalt uteslutet att teckna ett sådant avtal.

Niklas Hjert upplever att den här avtalsrörelsen varit snårigare än tidigare.

- I förra avtalsrörelsen gjorde vi rätt likartade bedömningar av det ekonomiska läget. Nu hävdar arbetsgivaren att vi är på väg ner i källaren, men vi ser ingen effekt av den ekonomiska osäkerheten i företagen. Arbetsgivarna vill ha nivåer som motsvarar dem i det förra avtalet, som ju tecknades när vi var på botten av den värsta krisen sedan andra världskriget. Att tro att vi kommer att teckna krisavtal när företagen gör goda vinster, ja då sitter arbetsgivarna och drömmer.

Fakta

Den 18 november sade alla parter i industrin nej till de opartiska ordförandenas bud om 3,9 procents löneökningar på 22 månader.

Unionen och övriga fack har begärt 3,7 procent på ett år.

Arbetsgivarna, som också sade nej, vill ha ett avtal som ger potter på 1,45 procent på 10 månader. Dessutom vill de skjuta på lönerevisionen så att företagens faktiska kostnadsökningar landar på knappt 0,9 procent. För att gå med på högre löneökningar vill arbetsgivarna slopa individgarantier och lägstlöneökningar samt ge företagen möjlighet att komma överens med fackklubbar om lägre löneökningar än det centrala avtalet säger.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.