Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivarna dåliga på lönesättning

Unga ratar dagens lönemodell, visar en ny undersökning. En förklaring kan vara att arbetsgivarna inte klarar av att sätta löner.
Niklas Hallstedt Publicerad

Anställda mellan 25 och 30 är missnöjda med hur det går till när deras löner sätts, enligt en undersökning genomförd av Ledarna och arbetsgivarorganisationen Almega. Bara 40 procent anser att de kan påverka lönen genom sin insats och kompetens. Och bara 30 procent tycker att löneskillnaderna på arbetsplatsen är tydligt motiverade.

På frågan om de skulle vilja se en utveckling mot mer individuell lönesättning svarar runt 50 procent ja. Av dem vilkas lön i dag bestäms genom centrala fackliga förhandlingar är det nästan 60 procent som vill se mer av individuella löner.

Vad beror då detta på? En förklaring, som fördes fram när rapporten presenterades i Almedalen, är att unga människor har en hög tilltro till sin egen förmåga, och därför tror sig bli vinnare i ett system där de lättare kan påverka sin egen lön. Däremot är det inte många som inser att om det finns vinnare måste det också finnas förlorare.

- Bakom siffrorna finns förhoppningen att man ska få högre lön. Men det kommer inte alla få, en del kommer att få lägre, konstaterade Sven-Erik Östberg (S).

En annan förklaring är att lönesättningen sköts illa och är otydlig på många ställen i dag.

- Missnöjet finns i alla åldrar. Det måste finnas kriterier för vad som avgör om man ska få högre lön. Det saknas på många arbetsplatser, sa Seco:s ordförande Janne Rudén som lade skulden både på arbetsgivarna och facket.

PTK:s förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt påpekade att avtalen redan bygger på individuell lönesättning.

- Men arbetsgivarna har misslyckats med att informera om varför lönen blir som den blir.

Även Ledarnas ordförande Annika Elias menade att det här är ett problem, inte minst för arbetsgivarna.

- En stor grupp har ingen aning om vad lönen avspeglar. Detta är pengar i sjön, då betalar man pengar till människor som inte vet varför de får den lönen.

För Ledarna, som organiserar chefer, är det viktigt att se till att medlemmarna får tid, instrument och kriterier för att arbeta med lönesättning på ett vettigt sätt, ansåg hon.

Även Almegas vd Jonas Milton höll med om att det finns brister i hur lönesättningen sköts lokalt i dag.

- Jag är inne på att man måste kvalitetssäkra den lokala löneprocessen. Man kan tänka sig avtal som bara får tillämpas av arbetsgivare som kvalitetssäkrats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.