Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivares fördomar mot invandrare kartlagda

Publicerad

Arbetsgivares fördomar mot invandrare kartlagda

Det är inte bristande kompetens eller dåliga språkkunskaper som gör att många invandrare har svårt att få jobb. Problemet ligger hos arbetsgivarna, visar en ny utredning.

Forskarna jämförde två grupper av ungdomar. Alla var födda i Sverige och hade ungefär samma gymnasiebetyg. Tio år efter studenten är arbetslösheten högre i den ena gruppen – bland dem som har minst en förälder som är född utomlands.
- Det går inte att förklara på något annat sätt än genom diskriminering, säger Lena Schröder som varit med och gjort utredningen Är arbetsmarknaden öppen för alla?.
Utredningen har analyserat de orsaker som brukar anges för att förklara den höga arbetslösheten bland invandrare.
- Vi anger alldeles för ofta brister hos individerna som orsak. Att invandrare är lågutbildade, inte kan svenska och inte är aktiva i jakten på jobb, säger Lena Schröder.
- Men det stämmer inte. Utbildningsnivån är ungefär lika hög som hos svenskar och invandrare ägnar lika mycket tid åt och använder lika många kanaler i jobbsökandet som svenskar. Visst kan språket vara ett problem, men bara för de nyinvandrade.
Arbetsgivarnas ovilja att anställa invandrare beror enligt forskarna ofta på att de tror att arbetssökande med invandrarbakgrund har sämre kvalifikationer är svenskar. Det gör att det känns dyrt och onödigt att kalla invandrare på anställningsintervju.
- Arbetsgivarna tycker det är svårt att förutsäga hur produktiv en invandrare är och vill inte ta några risker, säger Lena Schröder.
För att ändra de felaktiga attityderna hos arbetsgivarna poängterar forskarna vikten av att enkelt kunna översätta och värdera utländska examina. De föreslår också tillfälliga subventioner för att anställa personer med utländsk bakgrund.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.