Ann-Mari Lavecchia arbetade i 18 år på restaurang Martini i centrala Stockholm. Ägaren var en temperamentsfull italienare, men en bra arbetsgivare. Han gjorde det han skulle, betalade avgifter till personalens tjänstepensioner och till Trygghetsrådet, så som avtalat var.
Det gjorde däremot inte de personer han sedermera sålde restaurangen till. Nu har det företaget gått i konkurs, Ann-Mari och många andra ur den gamla personalen står utan jobb.
Under det år de nya ägarna hann driva restaurangen betalade de inga försäkringspremier för personalen. De anmälde överhuvudtaget inte till Alecta att det fanns några tjänstemän att betala för.
En garanti löses ut
När det gäller tjänstepensionen ITP finns det dock en garanti som skyddar anställda, så de får
sina rättigheter även om arbetsgivaren har slarvat. Trygghetsrådet har ingen sådan garanti, men eftersom arbetsgivaren var med i en arbetsgivarorganisation, SHR (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare), lär Ann-Mari och hennes arbetskamrater få det de har rätt till därifrån också. Medlemsföretagen i SHR är bundna att följa tillämpliga kollektivavtal.
-Om man kan visa att företaget omfattas av omställningsavtalet så får personalen vårt stöd, säger Carl Magnus Pontén, företagsjurist på TRR Trygghetsrådet.
Hur vet man vad arbetsgivaren struntar i?
Men hur ska man veta, undrar Ann-Mari, att arbetsgivaren struntar i att betala?
Själv blev hon misstänksam efter ett tag. Hon var den som öppnade posten och hon fick se ett kravbrev. På en rak fråga svarade en av de nya ägarna att, jovisst skulle han betala, bara inte den här månaden, utan nästa. Och så skyllde han på ekonomiska problem.
-Han var en etablerad krögare, så jag litade på honom i början. Han betalade ju för personalen på den andra restaurangen han ägde. Förr eller senare måste han betala tänkte jag, berättar Ann-Mari Lavecchia.
En av Ann-Maris arbetskamrater kontaktade HTF, som drev ärendet vidare. Till slut, efter flera påstötningar, kom man till förhandlingsbordet, och ägaren lovade att betala tjänstemännens premier. Så skedde inte.
Kaotisk administration
Problemet i hela den här historien var att redan en månad efter övertagandet hade kaos utbrutit på restaurangen.
-Vi visste inte vem som var chef, vem vi skulle lita på. Ibland hade vi ingen chef på flera månader, berättar Ann-Mari Lavecchia.
Hennes historia är en berättelse om anarki, om ett familjedrama där ägarna ligger i skilsmässa och de 35 anställda kommer i kläm och ofta lämnas helt utan ledning. En situation som blir alltmer ohållbar och som till slut leder till konkurs - ett besked som de anställda mottar med en blandning av lättnad, sorg och förvåning, eller kanske snarare chock.
-Restaurangen gick ju bra, säger Ann-Mari Lavecchia.
De nya ägarna var med i arbetsgivarorganisationen SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, något som Ann-Mari Lavecchia trodde var en garanti för att de skulle fullgöra sina plikter. Det ska det också vara.
Medlemsföretagen i SHR åtar sig bland annat att följa tillämpliga kollektivavtal och att betala skatter och avgifter i tid.
-Att inte betala avgifterna är oacceptabelt. Det strider mot våra etiska regler, och kan leda till att de blir uteslutna, säger Mats Hulth, vd på SHR.
-Problemet är ofta att vi inte får reda på sånt här i tid, säger han.
Så nu får personalen på Martini vänta, för även om de får sina rättigheter så tar det tid.
Anställda skyddas av garanti
Kolla om arbetsgivaren betalar de avgifter som avtalats. Det rådet kommer från Boel Holst, ombudsman på Stockholmsavdelningen, som säger att det blivit vanligare att arbetsgivare struntar i att betala.
På HTF:s Stockholmsavdelning har man haft flera fall där arbetsgivare struntat i att betala avgifter för sina anställda. Man har tyckt sig märka att det är ett växande problem.
-Och förmodligen är det fler än vi vet. En del upptäcker aldrig att de har pengar att hämta, säger Boel Holst.
-Det kan handla om mycket pengar. Ett exempel är en kvinna med en månadslön på 20 000 som fick sjukersättning under två års tid. Hon hade rätt till 15 procents komplettering från Alecta utöver Försäkringskassans ersättning. Det är 3 000 kronor i månaden - sammanlagt 72 000 kronor under den tid hon var sjuk.
Kvinnan fick sina pengar tack vare den garanti som Alecta har. Tjänstemän som jobbar i företag med kollektivavtal ska inte missa tjänstepension och avtalade försäkringar bara för att ägaren missköter företaget/organisationen.
30 miljoner kronor i garantipengar betalades ut år 2003. Den allra största delen av de pengarna kunde Alecta efteråt kräva in av de ansvariga, men tre miljoner fick man inte in - miljoner som andra försäkrade i slutänden får betala.
Vilka är det då som inte betalar?
-Det kan vara mindre företag som missuppfattat saken, och inte vet att de ska betala till Alecta, säger Jonas Olsson, försäkringsombudsman på HTF.
-Ofta är det ideella organisationer som inte betalar på grund av bristande kunskaper. De kanske inte vet att de ska betala in för lönebidragsanställda, fortsätter han.
Jonas Olsson sitter i den nämnd som beslutar när garantin ska betalas ut. Där har man just bestämt att man ska bli hårdare mot de arbetsgivare som inte gör rätt för sig och kräva dem i konkurs om det skulle behövas.
Det finns också exempel på arbetsgivare som bara anmäler in en del av personalen till Alecta, t ex chefen, berättar Boel Holst.
Hängavtal ett problem
Arbetsgivare med kollektivavtal betalar även till Trygghetsrådet, för att de anställda ska kunna få hjälp om de blir uppsagda. Om arbetsgivaren inte betalar finns ingen särskild garanti för de anställda.
De arbetsgivare som är med i en arbetsgivarorganisation har dock koll på sig genom den egna organisationen. Problem kan emellertid uppstå, t ex när en arbetsgivare har hängavtal, berättar Gunnar Brinck, ombudsman på HTF.
-Vi hade ett fall på en liten idrottsförening som haft hängavtal i 20 år, men där arbetsgivaren inte betalat till Trygghetsrådet som de skulle. Den anställde fick inget stöd från Trygghetsrådet då, berättar han.
Han säger dock att rutinerna förbättrats sedan dess, och att facket har bättre koll på hängavtalen idag.
Det gjorde däremot inte de personer han sedermera sålde restaurangen till. Nu har det företaget gått i konkurs, Ann-Mari och många andra ur den gamla personalen står utan jobb.
Under det år de nya ägarna hann driva restaurangen betalade de inga försäkringspremier för personalen. De anmälde överhuvudtaget inte till Alecta att det fanns några tjänstemän att betala för.
En garanti löses ut
När det gäller tjänstepensionen ITP finns det dock en garanti som skyddar anställda, så de får
sina rättigheter även om arbetsgivaren har slarvat. Trygghetsrådet har ingen sådan garanti, men eftersom arbetsgivaren var med i en arbetsgivarorganisation, SHR (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare), lär Ann-Mari och hennes arbetskamrater få det de har rätt till därifrån också. Medlemsföretagen i SHR är bundna att följa tillämpliga kollektivavtal.
-Om man kan visa att företaget omfattas av omställningsavtalet så får personalen vårt stöd, säger Carl Magnus Pontén, företagsjurist på TRR Trygghetsrådet.
Hur vet man vad arbetsgivaren struntar i?
Men hur ska man veta, undrar Ann-Mari, att arbetsgivaren struntar i att betala?
Själv blev hon misstänksam efter ett tag. Hon var den som öppnade posten och hon fick se ett kravbrev. På en rak fråga svarade en av de nya ägarna att, jovisst skulle han betala, bara inte den här månaden, utan nästa. Och så skyllde han på ekonomiska problem.
-Han var en etablerad krögare, så jag litade på honom i början. Han betalade ju för personalen på den andra restaurangen han ägde. Förr eller senare måste han betala tänkte jag, berättar Ann-Mari Lavecchia.
En av Ann-Maris arbetskamrater kontaktade HTF, som drev ärendet vidare. Till slut, efter flera påstötningar, kom man till förhandlingsbordet, och ägaren lovade att betala tjänstemännens premier. Så skedde inte.
Kaotisk administration
Problemet i hela den här historien var att redan en månad efter övertagandet hade kaos utbrutit på restaurangen.
-Vi visste inte vem som var chef, vem vi skulle lita på. Ibland hade vi ingen chef på flera månader, berättar Ann-Mari Lavecchia.
Hennes historia är en berättelse om anarki, om ett familjedrama där ägarna ligger i skilsmässa och de 35 anställda kommer i kläm och ofta lämnas helt utan ledning. En situation som blir alltmer ohållbar och som till slut leder till konkurs - ett besked som de anställda mottar med en blandning av lättnad, sorg och förvåning, eller kanske snarare chock.
-Restaurangen gick ju bra, säger Ann-Mari Lavecchia.
De nya ägarna var med i arbetsgivarorganisationen SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, något som Ann-Mari Lavecchia trodde var en garanti för att de skulle fullgöra sina plikter. Det ska det också vara.
Medlemsföretagen i SHR åtar sig bland annat att följa tillämpliga kollektivavtal och att betala skatter och avgifter i tid.
-Att inte betala avgifterna är oacceptabelt. Det strider mot våra etiska regler, och kan leda till att de blir uteslutna, säger Mats Hulth, vd på SHR.
-Problemet är ofta att vi inte får reda på sånt här i tid, säger han.
Så nu får personalen på Martini vänta, för även om de får sina rättigheter så tar det tid.
Anställda skyddas av garanti
Kolla om arbetsgivaren betalar de avgifter som avtalats. Det rådet kommer från Boel Holst, ombudsman på Stockholmsavdelningen, som säger att det blivit vanligare att arbetsgivare struntar i att betala.
På HTF:s Stockholmsavdelning har man haft flera fall där arbetsgivare struntat i att betala avgifter för sina anställda. Man har tyckt sig märka att det är ett växande problem.
-Och förmodligen är det fler än vi vet. En del upptäcker aldrig att de har pengar att hämta, säger Boel Holst.
-Det kan handla om mycket pengar. Ett exempel är en kvinna med en månadslön på 20 000 som fick sjukersättning under två års tid. Hon hade rätt till 15 procents komplettering från Alecta utöver Försäkringskassans ersättning. Det är 3 000 kronor i månaden - sammanlagt 72 000 kronor under den tid hon var sjuk.
Kvinnan fick sina pengar tack vare den garanti som Alecta har. Tjänstemän som jobbar i företag med kollektivavtal ska inte missa tjänstepension och avtalade försäkringar bara för att ägaren missköter företaget/organisationen.
30 miljoner kronor i garantipengar betalades ut år 2003. Den allra största delen av de pengarna kunde Alecta efteråt kräva in av de ansvariga, men tre miljoner fick man inte in - miljoner som andra försäkrade i slutänden får betala.
Vilka är det då som inte betalar?
-Det kan vara mindre företag som missuppfattat saken, och inte vet att de ska betala till Alecta, säger Jonas Olsson, försäkringsombudsman på HTF.
-Ofta är det ideella organisationer som inte betalar på grund av bristande kunskaper. De kanske inte vet att de ska betala in för lönebidragsanställda, fortsätter han.
Jonas Olsson sitter i den nämnd som beslutar när garantin ska betalas ut. Där har man just bestämt att man ska bli hårdare mot de arbetsgivare som inte gör rätt för sig och kräva dem i konkurs om det skulle behövas.
Det finns också exempel på arbetsgivare som bara anmäler in en del av personalen till Alecta, t ex chefen, berättar Boel Holst.
Hängavtal ett problem
Arbetsgivare med kollektivavtal betalar även till Trygghetsrådet, för att de anställda ska kunna få hjälp om de blir uppsagda. Om arbetsgivaren inte betalar finns ingen särskild garanti för de anställda.
De arbetsgivare som är med i en arbetsgivarorganisation har dock koll på sig genom den egna organisationen. Problem kan emellertid uppstå, t ex när en arbetsgivare har hängavtal, berättar Gunnar Brinck, ombudsman på HTF.
-Vi hade ett fall på en liten idrottsförening som haft hängavtal i 20 år, men där arbetsgivaren inte betalat till Trygghetsrådet som de skulle. Den anställde fick inget stöd från Trygghetsrådet då, berättar han.
Han säger dock att rutinerna förbättrats sedan dess, och att facket har bättre koll på hängavtalen idag.
