Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Arbetsförmedlingen missar kontrollen med facket
När stöd ges till arbetsgivare för att anställa ska facket tillfrågas först, för att undanröja risken att den anställde utnyttjas eller far illa. Men det är långt ifrån alltid det sker, enligt Unionen.
Finns det inte kollektivavtal på arbetsplatsen ska det finnas likvärdiga försäkringar och motsvarande lön som kollektivavtalet ger. Det gäller för de flesta av de bidragsformer som riktar sig till arbetsgivare, för att underlätta för dem att anställa. Syftet är att undanröja risken för att den som anställs utnyttjas eller far illa.
- När det gäller lönebidrag, som är arbetsgivarstöd när en anställd har någon form av funktionsnedsättning, är vi skyldiga att samråda med den fackliga organisationen, det ska vi alltid göra oavsett om det finns avtal eller ej. Finns ingen klubb går man till den fackliga organisationen som normalt organiserar de arbetsuppgifter som den anvisade ska utföra, säger Kenneth Isaksson, kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen.
- Vi har en speciell samrådsblankett där vi noterar vilka arbetsuppgifter en anställd ska utföra, och där anges också lönen, och den kvalitetssäkras att den håller sig inom kollektivavtalet.
Enligt Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, är det dock långt ifrån alltid som det görs.
- Det finns ett avtal mellan Arbetsförmedlingen och oss som säger att de är skyldiga att inhämta våra synpunkter för att se om det finns kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Men i praktiken har jag sett många tillfällen när de inte gjort det. Det är många medlemmar som vi träffat på som inte fått lönehöjningar på flera år. När vi kollar upp det har de aldrig skickat över något till oss för utlåtande.
- Jag kan inte säga att det inträffar i tio procent av fallen eller något sådant, men jag har träffat på det så pass många gånger att jag kan säga att det är vanligt förekommande.
De gånger som Unionen tagit upp det med Arbetsförmedlingen och påtalat att de bryter mot avtalet har de fått till svar att det handlar om tidsbrist och att det begåtts misstag, berättar Gunilla Bäcklund.
På Arbetsförmedlingen erkänner man att det förekommer att mindre nogräknade arbetsgivare rundar regelverket.
- Ja, det har hänt att det fuskas. Så fort det kommer till myndighetens kännedom stoppas utbetalningarna omedelbart, sedan en utredning kan leda till återkrav eller polisanmälan. Det försiggår ett intensivt arbete för att förebygga de här felaktiga utbetalningarna, säger Kenneth Isacsson.
Hans kollega Leif Borén, som är programspecialist på Arbetsförmedlingen, och arbetar med stödformer som riktar sig till arbetsgivare som anställer bland annat långtidsarbetslösa och personer som kommit till Sverige nyligen, bekräftar att det fuskas.
- Ja, men jag kan inte uttala mig om omfattningen. Vi kan få signaler från sökande att det inte fungerar på arbetsplatsen eller att de inte fått ut sin lön.
Leif Borén berättar att Arbetsförmedlingen först gör en arbetsgivarkontroll av de företag det handlar om, och kontrollerar om de har skatteskulder eller större betalningsanmärkningar. Därutöver samråder man med facket för att höra om arbetsplatsen är lämplig.
- Dessutom ska den sökande ha en handlingsplan och i många fall gör vi också en uppföljning under anvisningstiden. Man har en avstämning med arbetsgivaren och den arbetssökande och hör hur det går.
Ändå lyckas företagare uppenbarligen trixa med anställningarna. En undersökning från riksdagens utredningstjänst, RUT, visade i fjol att 6 400 lönebidragare saknade arbetsskadeförsäkring. Detta trots att Arbetsförmedlingen begär in en kopia på försäkringsbrevet från företaget i samband med beslutet.
Hur kan det ske? Någon riktig förklaring till detta kan inte Arbetsförmedlingen ge. När RUT:s utredning kom begärde Arbetsförmedlingen ut uppgifterna, men nekades.
- Vår reaktion var att om 6 400 personer saknar arbetsskadeförsäkring så är det allvarligt, både med hänsyn till individen och för att arbetsgivarna inte uppfyllt det de skriftlig uppgett att de gör. Men vi kunde aldrig kontrollera uppgifterna, säger Henrietta Stein, direktör för avdelningen rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen.
- Om det här skulle stämma implicerar det att ganska många arbetsgivare skulle ha brustit arbetsrättsligt. Men vår utgångspunkt är att arbetsgivaren gör det de skriver på i anställningsavtalet.
Men visst förekommer det att Arbetsförmedlingen får reda på att arbetsgivare inte sköter sig. Under 2011 krävde de tillbaks ersättning 764 gånger från arbetsgivare som anställt lönebidragare.
Att det skulle vara vanligt förekommande, som Unionen hävdar, att Arbetsförmedlingen inte samråder med facket, tror inte Henrietta Stein.
- Det är klart att det kan ske, men min uppfattning är att det är i undantagsfall. Att skylla på tidsbrist är inte okej, vi ska ha tillräckligt med tid när vi handlägger ett lönebidragsärenden för att inhämta ett samråd.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
