Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Är idrottsrörelsen särskilt homofobisk?

Sofia Sjöö är nyvald ordförande för Pridefestivalen som i år genomförs 30 juli-5 augusti i Stockholm. Festivalen är den tionde sen starten och årets tema är sport. Det kommer att märkas både i seminarier och en sportigare Pridepark i Tantolunden.<br />Kommer det att märkas att du är ny ordförande?<br />
Publicerad
Förberedelserna satte igång redan i augusti förra året, så arbetet hade kommit långt innan jag valdes, men jag har idéer och kommer ju att diskutera frågor tillsammans med verksamhetsledarna.
Till exempel tycker jag att det är jättekul om vi på ett konstnärligt plan kan visa bilder från Pridefestivalen och bilder från idrottsvärlden, till exempel kramande fotbollsspelare, och visa likheter.

Du har själv idrottsbakgrund, men kom inte ut som homosexuell förrän efter att du slutat med idrotten. Varför då?

-Jag åkte skidor och när jag var liten drömde jag om att bli en idrottsstjärna. Även om jag hade vetat med säkerhet att jag var homosexuell på den tiden så skulle jag inte ha vågat stå för det i den miljön.
Det fanns ingen jag kunde jämföra mig själv med, och det fanns inget pågående samtal om de här sakerna.
Det handlade bara om att vi skulle åka skidor.-Det är kul för mig att kunna använda alla erfarenheter jag har från idrottsvärlden i arbetet med Pride.

Är idrottsrörelsen särskilt homofobisk?
-Om man jämför med andra arenor så är det få som kommit ut som homosexuella, så mot den bakgrunden kan man säga så. Det finns ibland en rå jargong där man kan använda skällsord kopplade till sexuell läggning och könsidentitet om någon inte presterar tillräckligt bra.
Bög och fjolla är exempel på sådana ord. Användning av dem i de sammanhangen är uttryck för homofobi och transfobi.

Kommer allt att handla om sport på Pride?
-Nej, vi har teman på festivalerna för att belysa en fråga extra. Temat är viktigt för att belysa arbete som redan pågår och för att uppmuntra till att fortsätta arbete mot homofobi och transfobi inom idrotten, även efter att festivalen är slut.

JäMo tittar på idrott
JämO har inlett en granskning av arbetsgivarna inom idrottsrörelsen för att få svar på om de lever upp till lagens krav på en aktuell jämställdhetsplan.
Tre miljoner utövare och över en halv miljon ideellt verksamma ledare gör idrottsrörelsen till Sveriges största folkrörelse.
Forskning och undersökningar visar att flickor och kvinnor idrottar under sämre villkor än män och pojkar.
-Utan jämställdhet bland de anställda går det inte att driva jämställdhet bland de aktiva, säger Claes Borgström på Jämos hemsida.
De som granskas är Riksidrottsförbundets kansli och ett tjugotal specialidrottsförbund med minst tio anställda.

För mallig för Skåne
Kvinnor, invandrare, handikappade och nu stockholmare. Listan på dem som diskrimineras i arbetslivet blir längre. En IT-konsult från Stockholm sökte arbete på Semcon i Lund. Trots goda meriter fick han inte jobbet. Mannen krävde att få veta varför och fick till svar att han framstod som väldigt stockholmsk. Vilket översatt betyder att han hade för bra självförtroende. Sånt gillar man inte "här nere".Stockholmare är ingen etnisk minoritet och därför är det inte brottsligt att diskriminera dem.
(Källa: Siftidningen)

En liten historielektion......
...20-talet1921 fick kvinnor rösträtt. Statliga läroverk och flera statliga tjänster öppnas för kvinnor
....30-taletAllt färre barn föds och arbetslösheten ökar. Röster höjs om att få bort kvinnor från arbetslivet men 1939 blir det förbjudet att avskeda kvinnor på grund av giftermål
....40-talet1947 införs barnbidraget och Karin Kock blir Sveriges första kvinna i regeringen
....50-taletKvinnolönerna är 30 procent lägre än mäns löner fast de utför samma jobb och det är inskrivet i kollektivavtalet.

Källa:" Våra läromödrar och lärofäder". Boken beställs på jamombud.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.