Till exempel tycker jag att det är jättekul om vi på ett konstnärligt plan kan visa bilder från Pridefestivalen och bilder från idrottsvärlden, till exempel kramande fotbollsspelare, och visa likheter.
Du har själv idrottsbakgrund, men kom inte ut som homosexuell förrän efter att du slutat med idrotten. Varför då?
-Jag åkte skidor och när jag var liten drömde jag om att bli en idrottsstjärna. Även om jag hade vetat med säkerhet att jag var homosexuell på den tiden så skulle jag inte ha vågat stå för det i den miljön.
Det fanns ingen jag kunde jämföra mig själv med, och det fanns inget pågående samtal om de här sakerna.
Det handlade bara om att vi skulle åka skidor.-Det är kul för mig att kunna använda alla erfarenheter jag har från idrottsvärlden i arbetet med Pride.
Är idrottsrörelsen särskilt homofobisk?
-Om man jämför med andra arenor så är det få som kommit ut som homosexuella, så mot den bakgrunden kan man säga så. Det finns ibland en rå jargong där man kan använda skällsord kopplade till sexuell läggning och könsidentitet om någon inte presterar tillräckligt bra.
Bög och fjolla är exempel på sådana ord. Användning av dem i de sammanhangen är uttryck för homofobi och transfobi.
Kommer allt att handla om sport på Pride?
-Nej, vi har teman på festivalerna för att belysa en fråga extra. Temat är viktigt för att belysa arbete som redan pågår och för att uppmuntra till att fortsätta arbete mot homofobi och transfobi inom idrotten, även efter att festivalen är slut.
JäMo tittar på idrott
JämO har inlett en granskning av arbetsgivarna inom idrottsrörelsen för att få svar på om de lever upp till lagens krav på en aktuell jämställdhetsplan.
Tre miljoner utövare och över en halv miljon ideellt verksamma ledare gör idrottsrörelsen till Sveriges största folkrörelse.
Forskning och undersökningar visar att flickor och kvinnor idrottar under sämre villkor än män och pojkar.
-Utan jämställdhet bland de anställda går det inte att driva jämställdhet bland de aktiva, säger Claes Borgström på Jämos hemsida.
De som granskas är Riksidrottsförbundets kansli och ett tjugotal specialidrottsförbund med minst tio anställda.
För mallig för Skåne
Kvinnor, invandrare, handikappade och nu stockholmare. Listan på dem som diskrimineras i arbetslivet blir längre. En IT-konsult från Stockholm sökte arbete på Semcon i Lund. Trots goda meriter fick han inte jobbet. Mannen krävde att få veta varför och fick till svar att han framstod som väldigt stockholmsk. Vilket översatt betyder att han hade för bra självförtroende. Sånt gillar man inte "här nere".Stockholmare är ingen etnisk minoritet och därför är det inte brottsligt att diskriminera dem.
(Källa: Siftidningen)
En liten historielektion......
...20-talet1921 fick kvinnor rösträtt. Statliga läroverk och flera statliga tjänster öppnas för kvinnor
....30-taletAllt färre barn föds och arbetslösheten ökar. Röster höjs om att få bort kvinnor från arbetslivet men 1939 blir det förbjudet att avskeda kvinnor på grund av giftermål
....40-talet1947 införs barnbidraget och Karin Kock blir Sveriges första kvinna i regeringen
....50-taletKvinnolönerna är 30 procent lägre än mäns löner fast de utför samma jobb och det är inskrivet i kollektivavtalet.
Källa:" Våra läromödrar och lärofäder". Boken beställs på jamombud.se.