Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställda kan gå miste om tusentals kronor

Klyftorna mellan dem med och utan kollektivavtal växer. Privatanställda tjänstemän med kollektivavtal kan få 6 000 kronor mer i månaden vid arbetslöshet än de tjänstemän som saknar avtal, enligt en rapport från Folksam.
Kim Engstrand Lund Publicerad

Det är stora skillnader mellan anställda som har kollektivavtal och de som är utan. En privatanställd tjänsteman som omfattas av kollektivavtal och som tjänar 30 000 kronor i månaden kan få 6 000 kronor mer varje månad vid arbetslöshet än en person utan avtal. Vid sjukdom handlar det om 5 500 kronor mer, enligt rapporten.

Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam anser att det sker en positionsförflyttning på svensk arbetsmarknad som kan försvaga kollektivavtalets ställning.

- Det finns en tendens till ett a- och ett b-lag på arbetsmarknaden. Det är de utan avtal, med en lön över 26 700 kronor i månaden, som är de största förlorarna om något oväntat händer. De borde försöka få sin arbetsgivare att teckna kollektivavtal eller skaffa ett eget skydd, men då måste de begära mer i lön tycker jag, säger han.

Mellan 355 000 och 515 000 personer kan vara utan det försäkringsskydd kollektivavtalen erbjuder enligt rapporten. Samtidigt börjar allt fler medlemmar i facket skaffa sig privata försäkringsalternativ. Det är inkomstförsäkringar vid arbetslöshet och sjukdom samt liv- och pensionsförsäkringar som ökar mest.

- Jag tror att de med lägre lön och svag förankring på arbetsmarknaden i större utsträckning drar sig för att köpa privata lösningar. De som är medlemmar i facket har oftare köpkraften samtidigt som de kanske upplevt att trygghetssystemen har försämrats, säger Håkan Svärdman.

Bland TCO-förbunden har 60 procent av medlemmarna ordnat med egna försäkringsalternativ. Det är dubbelt så många som bland samtliga löntagare i Sverige.

Håkan Svärdman upplever att allt fler tjänstemän har fått känna på krisen, något som skulle kunna vara en del av förklaringen. TCO-medlemmar ligger i runda slängar på 30 000 kronor i månaden i genomsnittslön. De senaste tre fyra åren har arbetsmarknaden börjat bli lika riskabel för dem som för dem inom LO-kollektivet, berättar han.

- Jag misstänker att det är många som lever på marginalen trots en hög lön och då vill man vara säker ifall arbetslöshet eller sjukdom skulle inträffa.

Det är Folksams rapport Välfärdstendens som undersöker löntagarnas försäkringsförmåner. Granskningen baseras på en undersökning där Synovate intervjuat 2 604 förvärvsarbetande mellan 18 och 65 år. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.