Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställda far illa av omorganisationer

Organisationen på jobbet påverkar de anställdas hälsa. Det har en grupp svenska forskare visat genom att under nästan tio år studerat närapå varje tänkbar aspekt av organisationsförändringar och hälsa.
Johanna Rovira Publicerad

Att omorganisationer skapar oro som i sin tur kan leda till sjukfrånvaro, låter inte direkt som en nyhet, men det är det, enligt Staffan Marklund, professor i försäkringsmedicin vid Karoliniska institutet. Han har sedan 2002 varit ansvarig för forskningsprogrammet Organisationsförändringar och arbetsrelaterad hälsa, som finansierats av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

- Det har saknats forskning om arbetsorganisation. Den forskning som ändå finns sysslar sällan med arbetsvillkor och hälsa, utan är mer produktionsorienterade, sade Staffan Marklund vid ett seminarium som hölls på onsdagen.

Nu har forskarna mer kött på benen. Forskningsprogrammet har varit omfattande - upp emot 14 forskare har samlat information till två databanker, bland annat genom att intervjua 4 000 respektive 5 000 personer om deras arbetssituation såväl som privatliv.

- Vi vet lite mer nu och framförallt vet vi vilka spår som är värda att följa upp.

Bland mycket annat vet forskarna i dag att organisation spelar roll för olika hälsofaktorer och för de anställdas arbetsvillkor. Man vet också att på arbetsplatser där man har mycket kundkontakter och i hög grad anpassat organisationen efter kunderna, är sjukfrånvaron högre än på till exempel rena industrier, även om villkoren är bra.

Forskarna har dessutom dragit slutsatsen att det inte går att göra några generella åtgärder för att förhindra ohälsa och att den managementkunskap som finns är opålitlig. Samtidigt visar det sig att det är viktigt hur man genomför omorganisationen. Flest sjukskrivningar efter omorganisationer finns där de anställda upplevt kompromisslöshet, svaga möjligheter att påverka och otydlighet samt på arbetsplatser som drivit igenom flera omorganisationer på raken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.