Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ännu inte för sent att söka sommarjobb

Behöver du dryga ut kassan i sommar? Nu är det hög tid att söka sommarjobb. De flesta tjänsterna kom in redan i februari men än är det inte för sent.
Kim Engstrand Lund Publicerad 7 mars 2011, kl 09:22

Idag finns 1637 lediga sommarjobb hos Arbetsförmedlingen. Tjänster som ställer väldigt olika krav på utbildning och erfarenhet. Vilka semestervikariat som helst kan ingå. Men det får högst handla om tre månader för att få klassas som ett sommarjobb. De allra flesta kommer in under årets första kvartal så än så länge är det inte för sent.

- Nej det är inte för sent, men det är bra att vara ute i god tid. Statistiken säger att det fortsätter rulla in jobb under hela första halvåret. Men det beror också på vad du är ute efter. Vård och omsorg är en bransch som brukar vara tidigt ute, säger Hans Tydén, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Sommarjobben börjar komma in under januari och är allra flest under februari, för att sedan minska i antal. Men på senare år har antalet ferieplatser minskat hos Arbetsförmedlingen. Under januari kom det in 25 procent färre sommarjobb jämfört med samma period förra året. Även i februari ser antalet feriejobb ut att minska, men statistiken inte är riktigt färdig än.

- Vi har bara 5-10 procent av den totala feriearbetsmarknaden. Tidigare har antalet tjänster hos oss varit en bra indikator på tillgången till sommarjobb men nu är det mer osäkert. Många jobb förmedlas via informella kontakter och kommunernas verksamhet på området har ökat, säger Hans Tydén.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), står kommunerna för 60 000 sommarjobb, vilket är en ökning med 9 procent sedan 2010. Per-Arne Andersson är avdelningschef för lärande och arbetsmarknad på SKL. Han anser att kommunerna satsar mycket på feriearbeten eftersom de vet att det ger ungdomar en viktig ingång på arbetsmarknaden.

En tredjedel av Arbetsförmedlingens platser finns inom vård och omsorg, arbeten som ofta kräver både utbildning och erfarenhet. Samtidigt är många tjänster så kallade servicearbeten utan krav på särskild utbildning.

- Det kan vara lokalvårdare, tidningsbud eller olika typer av restaurangjobb. Arbeten som kan vara en bra ingång för unga som inte hunnit få några erfarenheter, säger Hans Tydén.

Sveriges Kommuner och Landsting upplever att det har blivit svårare för gymnasieungdomar att få sommarjobb. Arbetsmarknaden är mer specialiserad och konkurrensen om de tjänster som finns har ökat. Enligt SKL kan det bland annat bero på att universitetsstuderande läser allt längre tid på högskolan och därmed också söker feriearbeten.

För att göra det lättare för yngre att få arbete på sommaren föreslår man att ungdomar på gymnasiet ska vara garanterade sommarjobb under åtminstone ett av gymnasieåren. För att lyckas vill Per-Arne Andersson att staten går in och hjälper kommunerna i arbetet.

Samtidigt som Arbetsförmedlingens andel på feriearbetsmarknaden har minskat uppger ungdomar att de har mycket lågt förtroende för myndigheten, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Undersökningen baserar sig på intervjuer av 1156 personer i åldern 18-25 år. Resultatet visar att unga ger högre betyg till både privata arbetsförmedlare, bemanningsföretag och jobbcoacher. Sämst betyg får Arbetsförmedlingen på frågan om de hjälpt till att hitta ett jobb.

Läs hela rapporten här.

Fakta

Här finns sommarjobben:
Kock                                                        
Sjuksköterska
Undersköterska                                        
Chaufför
Vårdbiträde                                              
Personlig assistent
Butiksbiträde                                            
Serveringspersonal
Tidningsbud                                              
Receptionist
Parkarbetare                                             
Lägerledare
Kiosk- och cafépersonal

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.