De politiska partierna Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna anser att lagen om anställningsskydd, las, bör försämras i väsentliga delar. Företag med 1-9 anställda kan i dag undanta två anställda från turordningen när personal sägs upp. Nu kräver partierna att turordningsreglerna inte alls ska gälla på företag med färre än tio anställda. Anledningen skulle vara att det då blir lättare för företagen att våga anställda fler. I stället för anställningstid ska kompetens räknas. Då får arbetsgivaren ensidigt avgöra vad som är "kompetens" medan det inte finns någon enda anställd kvar som skyddas av las.

Frågan är dock om las verkligen är ett problem på arbetsplatserna. Under 2010 hade Arbetsdomstolen 32 domar eller beslut som gällde las, uppsägningar och avsked. Av dem var Unionen part i tre mål. Samma år genomförde Unionen cirka 18 500 las-förhandlingar ute på arbetsplatserna utan att behöva göra rättssak av dem.

Från fackligt håll ser man inget behov av någon ändring av las.

- Vi har under många år tyckt att las har fungerat väl eftersom vi också har möjlighet att avtala om uppsägningsärenden. Arbetsgivare och klubbar kan komma överens ute på arbetsplatserna. Nästan hela las gör det möjligt att avtala om turordningslistor, företrädesrätt och annat, bara parterna kommer överens. Därför tycker vi att lagen är väldigt flexibel, den är lätt att anpassa utifrån om man arbetar på ett stort företag med många arbetsplatser eller ett litet. Det finns stora möjligheter och i de flesta fall är arbetsgivarna och fackklubbarna överens om lösningarna. Därför blir det väldigt få ärenden som behöver gå till domstol, säger Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen.

Hon menar också att las ger en grundtrygghet på arbetsplatser där det saknas kollektivavtal. Lagen ger ett grundläggande anställningsskydd så att de anställda inte blir föremål för godtycke.

- På de minsta företagen har det förekommit en hel del godtycklighet som varit svår att pröva rättsligt.

Gunilla Bäcklund menar att partierna slår in öppna dörrar med sina krav på försämringar.

Inte heller arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv verkar särskilt imponerad av politikernas försök att reformera las.

- Visserligen är det viktigt att politiker ser de svårigheter som finns på arbetsmarknaden, men liksom facket tycker vi inte att man ska gå in och peta i den här lagen alltför mycket. Det är framför allt en fråga för parterna att försöka komma överens om hur regelverket ska fungera. De arbetsgrupper vi har tillsammans med LO och PTK försöker hitta en gemensam bild av vad problemet de facto är för att sedan kunna gå vidare och hitta eventuella lösningar, säger Peter Isling, presschef på Svenskt Näringsliv.

Lars Gellner, arbetsrättsjurist vid Svenskt Näringsliv, menar emellertid att det finns problem med det nuvarande regelverket.

- För att en arbetsgivare ska vilja gå till Arbetsdomstolen måste det finnas en vilja att sätta av tid och pengar för att driva en process. Med den praxis som finns vad gäller uppsägning på grund av personliga skäl, så gör de flesta företag bedömningen att det inte är värt att processa därför att utsikten att vinna är så begränsad. Ser man däremot på turordningstvister så är det riktigt att de inte genererar särskilt många domstolsärenden. Det är ingen rättstvist utan en ren förhandling.

Svenskt Näringsliv är dock missnöjt med turordningsreglerna och vill att kompetens ska sättas före anställningstiden.

- Reglerna är alldeles för stränga vad gäller uppsägning på grund av personliga skäl. Företagaren ska exempelvis titta på prognoser för framtiden, men vad har det med saken att göra om någon anställd begått ett fel? I förarbetena till lagen sägs att man ska ta hänsyn till arbetsplatsens storlek, men domstolarna har varit rädda för att skapa två olika grundbegrepp. I stället tenderar man att se alla fall lika, oavsett arbetsplatsens storlek. Det tycker vi är märkligt, säger Lars Gellner.

Men han tror inte att förslagen om ett reformerat regelverk skulle innebära så dramatisk stora förändringar av situationen som den är idag.

-  I många fall sammanfaller kompetens med lång arbetstid. Den som har jobbat

länge i ett yrke har ju upparbetat en kompetens som arbetsgivarens sätter värde på, menar Lars Gellner.