Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Amerikanisering bakom ökning av varsel

Publicerad

Amerikanisering bakom
ökning av varsel

Arbetslösheten minskar, men varslen i mars ökade med 900 personer jämfört med samma månad förra året, visar statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen. En utveckling som Sven-Erik Sjöstrand, professor i företagsekonomi, tror kommer att fortsätta.

Den som följt utvecklingen i media har sett att många företag massvarslar, ibland trots ökad försäljning. I mars i år varslades 5300 personer om uppsägning. Två tredjedelar var anställda inom tillverkningsindustrin.
- Ägarstyrningen har blivit så hård att man inte utrustar sig med den kapacitet som krävs för att förnyas på ett djärvare sätt. Förut hade storföretagen utrymme för lite radikal förnyelse. Man kunde ha en liten avdelning som sysslade med saker som låg utanför den egentliga verksamheten. Nu är tillväxten mer direkt knuten till de produkter man jobbar med, säger Sven-Erik Sjöstrand.
Konkurrensen har hårdnat väsentligt. Om företagsledarna för tio år sedan lyfte blicken och försökte se nya och annorlunda verksamhetsområden och på det sättet öka tillväxten, arbetar man i dag mer med att försöka minska kostnaderna och öka effektiviteten, att försöka få ut så mycket som möjligt av varje investerad krona.
- Det har skett en amerikanisering av sättet att styra och leda ett företag. Man ska inte blanda ihop det med globalisering, för det låter som om man hämtar inspiration i Laos, Belgien och så vidare, vilket det inte är fråga om. Amerikanerna kommer in med sitt sätt att styra på bred front. Nio av de tio största konsultfirmorna i Sverige är till exempel USA-ägda, och det amerikanska ägandet i svenska företag är stort.
Sven-Erik Sjöstrand tror att de många varslen kommer att fortsätta öka. Däremot sjunker arbetslösheten och antalet lediga jobb ökar. Rutinmässigt arbete kommer alltid att finnas, men teknikutvecklingen gör att allt högre krav kommer att ställas på arbetskraften.
- Vi behöver en allmän kompetenshöjning. Var och en måste bli bra inom sitt område, då vinner vi konkurrensspelet.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.