Lokalanställda vid ambassader i Sverige har från och med årsskiftet ålagts att betala skatt som alla andra för att därmed få samma sociala trygghet som alla andra. Det förutsattes dock i den nya lagen att ambassaderna skulle höja lönerna motsvarande skatten (se Lön&Jobb nr xx). Men många ambassader vägrade. Så sent som i januari var det tvärt nej från ambassaderna, framförallt de utomeuropeiska.
Nu, snart tre månader efter reformen, har de flesta av de motsträviga ambassaderna tänkt om.
-Det verkar som om vår kamp gett ett ganska bra resultat, säger Kerstin Fällström, ordförande i ambassadernas HTF-klubb och den som tillsammans med ombudsmannen Boel Holst lett striden.
-Många av våra medlemmar har sagt att de känner sig styrkta av att vi tagit strid gemensamt. Vi har fått arbetsgivarna till en diskussion och vissa har tagit till sig argumenten och kompenserat våra medlemmar till 100 procent. Andra har bara gått oss till mötes halvvägs, men det är bättre än ingenting som var budet från början.
Det nya så kallade jobbavdraget har också gett lite bättre nettoresultat än vad ambassadklubben hoppades på, så att de lokalanställda som bara fått halv kompensation, ändå får råd att betala skatt. Fast många fick inte höjningen förrän i februari, så januari blev tuff ekonomiskt.
Fem medlemmar, som inte fått skattekompensation, har ansökt om att HTF ska begära förhandling för deras räkning. Men Kerstin Fällström vet inte om det innebär att resten är nöjda eller om de inte vågar bråka.
Bland de länder som fortfarande inte har kompenserat de anställda för skatten finns två EU-länder.
- Det är anmärkningsvärt att man inte ens inom EU följer lagen, fastän flera fattiga länder gör det.
Kerstin Fällström är kritisk till att man inte kommit någon vart med de svenska myndigheterna. De anställda måste själva betala in sin skatt och konsekvensen blir att deras arbetsgivare aldrig ser hur lite personalen får ut netto.
- Oss enskilda kan myndigheterna jaga, medan ambassaderna i flera år sluppit undan att betala våra pensionspengar. Jag tycker svenska staten ska kräva att våra arbetsgivare följer lagen.
Nu, snart tre månader efter reformen, har de flesta av de motsträviga ambassaderna tänkt om.
-Det verkar som om vår kamp gett ett ganska bra resultat, säger Kerstin Fällström, ordförande i ambassadernas HTF-klubb och den som tillsammans med ombudsmannen Boel Holst lett striden.
-Många av våra medlemmar har sagt att de känner sig styrkta av att vi tagit strid gemensamt. Vi har fått arbetsgivarna till en diskussion och vissa har tagit till sig argumenten och kompenserat våra medlemmar till 100 procent. Andra har bara gått oss till mötes halvvägs, men det är bättre än ingenting som var budet från början.
Det nya så kallade jobbavdraget har också gett lite bättre nettoresultat än vad ambassadklubben hoppades på, så att de lokalanställda som bara fått halv kompensation, ändå får råd att betala skatt. Fast många fick inte höjningen förrän i februari, så januari blev tuff ekonomiskt.
Fem medlemmar, som inte fått skattekompensation, har ansökt om att HTF ska begära förhandling för deras räkning. Men Kerstin Fällström vet inte om det innebär att resten är nöjda eller om de inte vågar bråka.
Bland de länder som fortfarande inte har kompenserat de anställda för skatten finns två EU-länder.
- Det är anmärkningsvärt att man inte ens inom EU följer lagen, fastän flera fattiga länder gör det.
Kerstin Fällström är kritisk till att man inte kommit någon vart med de svenska myndigheterna. De anställda måste själva betala in sin skatt och konsekvensen blir att deras arbetsgivare aldrig ser hur lite personalen får ut netto.
- Oss enskilda kan myndigheterna jaga, medan ambassaderna i flera år sluppit undan att betala våra pensionspengar. Jag tycker svenska staten ska kräva att våra arbetsgivare följer lagen.
